Hemmadag (071127)

Jag åkte inte till skolan idag. Jag sov länge därimot, kanske 10-11 timmar!
Hämtade ut ett beställt paket, det är allt av nytta jag gjort idag, resten av tiden har jag suttit vid datorn.

Jag borde ju sitta med engelskan och svenskan! :P Är liksom inte motiverad, orkar inte tänka på det.

Känner mig lite låg, fast det gör jag ju jämt, men lägre då, jag känner mig ännu lägre. Tänker massa jobbigt och har dumma impulser.

Hur kan jag ens tänka på att lägga mig framför en bil, en lastbil eller ett tåg?!!! Nej, det är inte tal om att göra något sånnt, det vill jag verkligen inte göra. Hoppa från ett stup? Näää....  Frysa ihjäl? Näää... Ta en överdos, rispa mig lite, det vore kanske något? Nej då, ska försöka låta bli, vill inte göra det.

071128
FY FAN VAD IRRITERANDE ... denna text trodde jag var helt förlorad som jag skrev igår, men den låg arkiverad, det jävliga i det hela är att detta bara var kanske 1/3 av det jag skrev igår, varför sparades inte det andra jag skrev samtidigt???? BLÄÄÄÄÄ!!!! Jag hade ju skrivit av mig massa tankar och känslor etc. t ex att jag i mångt och mycket hatar människor. Vedervärdiga jävla kräk!!!

Varför VAAAARFÖÖÖÖÖR funkar inte jag bland andra människor? Ok ok jag vet, jag är annorlunda och NEJ jag vill inte ens vara som dem, men VARFÖR är såååå MÅNGA som DEM???!!! Kunde inte fler fått bli som mig? Varför ska jag och några enstaka till få känna sig så ensamma med våra värderingar, resonemang, sätt att tänka och vara och hantera situationer???

Det sociala är för mycket nu, jag kan inte hantera det, att hantera dessa människor som är så olika mig, som inte ens kan ge mig ett léende när vi möts i en korridor, säga ett hej, dessa människor som är så besatt av mode och rätt kost och närmast ser ner på folk som inte är klädd i det senaste och äter grönsaker eller följer någon känd bantningsmetod eller tränar på något jävla gym, ní töntar som väljer att umgås bara med de som har en partner, eller rättare sagt en pojkvän, eftersom det är tjejerna mest som följer detta vidriga mönster. Man kan få dispans att få umgås med dessa tjejer trots att man inte har pojkvän, OM man sköter sig och inte framför någon åsikt som inte följer deras, för då kan loppet vara kört, då blir du utstött och gnälld på. FY FAAAAN!!!

Igår raderade jag en barndomsvän på facebook, hon gick imot mina principer och inte nog med allt så ljög hon ju om att hon inte gjort det, men jag såg bevis igår på att hon har gjort det och då raderade jag henne. Hon får leva sitt jävla bimboliv utan mig, jag vill inte delta i det alls.

Idag stannade jag hemma från skolan HELA dagen. Pratade med min kontaktperson igårkväll när jag mådde väldigt dåligt och hon tyckte verkligen att jag skulle stanna hemma och min pojkvän tyckte att om hon sagt det så tyckte han också att jag skulle vara hemma.
Jag måste vila.
Allt är jobbigt nu, duscha, klä på sig, borsta håret, borsta tänderna eller bre en macka. Vill bara sunka hemma, inte gå ut alls, gå runt i mjukiskläder, strunta i att tvätta håret och istället bara gömma det i en mössa, äta minttabletter istället för att borsta tänderna, slippa alla måsten, slippa gå ut genom dörren och bara äta sånnt som inte skapar massa disk och som inte är jobbigt att fixa. Äta pizza, godis, äppelpaj, dricka läsk, mjölk och choklad.

Både igår och idag har det varit SÅ nära att jag tagit saxen och kluppit av håret vid halsen, mer i destruktivt syfte än i praktiskt syfte. Håret tovar sig ju som fan i nacken och det ser ju ändock så risigt ut.
I flera dagar har jag även varit nära att pierca mig i ena ögonbrynet bara för att, men det har jag heller inte gjort.

Idag ska vi hämta hem Roy från mor.

Imorgon ska jag till terapeuten och på kvällen ska jag ju på teater med skolan, vi ska först få en tur bakom scenen tror jag. Vi ska se Dockhuset.

Flitig

Igårkväll började jag på mitt engelska-arbete om indianer och skrev nästan klart, tror jag skrev 2 1/2 sidor!
Idag hade vi ju svenska hela dagen och jag började skriva på min recension om Hinsehäxan, skrev nästan klart det också, skrev 6 sidor ungefär.
På slutet av lektionen fick vi välja en konstbild att beskriva, jag valde en målning av en man som spelar cello som Deli har målat, jag skrev en sida.
Känner mig nöjd med vad jag åstadkommit igår och idag.

Imorgon eftermiddag är vi lediga och på förmiddagen har vi matte. Jag är inte det minsta motiverad att åka in till skolan bara för  att ha tråkig matte som jag inte alls prioriterar, ska ju inte läsa upp något betyg i matte, har inga som helst planer på det. Jag går inte i skolan för att läsa upp något alls igentligen, men jag har ju inriktat mig på att läsa upp svenskan, ska ju ta C-kursen i svenska är min plan.
Frågan är om jag ska åka in till matten imorgon och om inte, ja vad ska jag säga, ska jag bara säga det att jag inte har någon som helst motivation att åka in för att plugga matte? Nog för att det är bra med närvaro, men vafan ... MATTE!!! Åka in BARA för att ha MATTE???!!! Det låter ju absurt.

Jag är lite trött och har lite ont i huvudet, tror jag druckit för lite. Jag är dålig på att få i mig tillräckligt med vätska.

Förresten, jag träffade min terapeut när jag klev av bussen imorse i stan och jag sa att jag tänkt på henne, då jag behövde få ändra min tid på onsdag till torsdag eller fredag och det lät ju som att det skulle funka bra. Lustigt att jag "sprang på" henne just när det började "brinna i knutarna" om att ändra tiden!

Funderar allvarligt på att lägga mig och vila en stund, händer ändock inget spännande på nätet och min käre fästman har åkt iväg till jobbet och kommer hit igen på onsdag morgon.

Hmm... jo igår, förutom att jag var flitig med engelskan så hoppade jag över min tvättid, jag orkade inte tvätta. Avskyr att tvätta och det tar alla mina krafter när jag gör det.

På torsdag kväll ska jag på teater, fick biljetten idag av rektorn på skolan.

Förlovningsbilderna!

Här kommer några av bilderna som togs under vår förlovning, med undantag att vi fotade bilder med ringarna på när vi kommit hem.
Vi ser mer eller mindre galna ut på bilderna, kanske för att vi hade kul, det syns att vi hade kul där i mörkret och snöyran.

image35

image36

image37

image38

image39

image40

Denna sten är inte huvudstenen i skeppsättningen, utan bara en av stenarna i skeppsättningen närmast huvudstenen.

Ja detta får räcka. Vi tog ju inte så många bilder pg a mörkret, snöfallet och frysna händer. Vi kommer åka dit igen någon dag och fota mer.

NYFÖRLOVAD

"Morgonen" började väl lite stökigt, jag hade fått på mig kläder och kokat upp mjölk och hällt i den STORA termosen, en sån man pumpar ut drickat ur,. Eftersom jag glömt oboyen så hällde jag i den sen och tänkte jag kunde skaka termosen så det blandades, vilket jag sa till Firfin. Medan Firfin är inne på toa så tar jag hela termosen och skakar upp och ner och det sprutar ut varm choklad!!! Jag skriker arg som ett bi, har fått choklad på tröja, byxor och en strumpa. Firfin kommer ut och ser eländet och plockar fram  moppen och torkar och meddelar att man inte kan skaka den sortens termos upp och ner. Arga Petra sparkar på ett skåp och utför lite andra aggressiva sysslor ... Firfin kommer och håller fast mig då jag var helt galen av ilska, sedan lugnar jag mig och vi kommer iväg med vår picknick.
Vi åker till Runsa där det finns fornlämningar, det är mörkt, ja svart  ute när vi hittat fram och parkerat. Vi får gå en bit 1-2 km, det är lerigt, det snöar och det är mörkt, men vi hittar fram till skeppsättningen. Vi sätter oss mitt i den, dukar fram pickniken bestående av dounuts, munkar, kladdkaka med grädde och varm choklad. Allt vi äter är det snö på. Vi är mer eller mindre frysna om händerna, men vi har det mysigt, det är kul, det är annorlunda.
Där mitt i Runsa skeppsättning i Upplands Väsby förlovar vi oss!! =) Det känns bra, det känns helt rätt.
Det är han och jag.
Numer är jag alltså fästmö Petra och han är fästman Firfin.

Blame

En person jag skrev till som inte svarat ännu, jag börjar fundera om jag gjorde bort mig på något vis i det jag skrev, om det var dumt det skrev, eller alltså dumt att skriva det jag skrev till just den personen. Jag skäms, vet inte om jag har orsak till det, men får heller inget bevis på att att jag inte ska skämmas.

Just nu borde jag nog sitta och läsa. Jag måste läsa ut den snarast, börjar bli brådis att börja skriva på recensionen! Iiiik!!
Jag borde även fortsätta läsa igenom och markera viktiga bitar i materialet om indianer jag skrev ut igår och börja skriva på det arbetet.

Jag borde diska och städa och på söndag har jag tvättid.

VILL INTE NU!!! VILL INTE!! Hmm... snarare orkar inte nu, är inte motiverad just nu, har för mycket grubblerier i huvudet just nu.

Jag avskyr att vara ensam hemma, men inte orkar jag åka hem till någon eller be någon komma hit, vill inte ha hit någon annan än min pojkvän Firfin. För er förvirrade som känner honom under annat namn, så kan jag upplysa er om att han har två förnamn och båda används som tilltalsnamn.

Usch vad denna skärm är dålig, all text är suddig, inte helt bra för mina ögon. Jag har ju synfel och borde kolla upp ögonen och se om jag behöver bättre glasögon än de billiga läsglasögonen jag har, eftersom jag får ont i ögonen även med dem, fast inte lika fort som när jag är utan dem.
Har för mig att de senast sa vid en liten undersökning, att jag var närsynt på ett öga och långsynt på det andra. Skumt!

Varför blir ögonen på det viset, varför får vissa sämre syn, när de blir äldre, varför har vissa glasögon redan som småbarn och andra får det som pansionär kanske? Ovesäntliga frågor att tänka på, jag VET!!

Mitt hår är så tråkigt, jag vill göra något med det, det sitter ju bara på huvudet och hänger rakt ner helt jävla trist och risigt, avslina strån som står ut och så. Ja jag kan klippa av det! Nejdå, jag har äntligen sparat ut det så det är hyffsat långt, då kan jag ju inte klippa av det, jag skulle ångra mig och Firfin skulle hamna i chocktillstånd eller sorg och göra ett kors och skriva "R. I. P Petras hår", eller tända machaller och lägga blommor utanför frisören ... hahaha.
Å andra sidan klippte han av sig håret och satte mig i chocktillstånd för X antal veckor sedan.

Jag borde lägga min medicin i den nya dosetten jag fått låna av en vän, den dosetten piper när jag ska ha medicin, alltså det är en timer på den som man ställer in.

Jag borde inte tänka på alla borden!!!

BLAME ME!!!

HELVETE! Jag skulle ju rint min terapeut idag och ändrat tiden i nästa vecka!!!

Hej ... har DU ett STORT MINNE till SALU???????!!!!!!!!!!

Petra med ketchupeffekten behöver verkligen ett NYTT MINNE!!! Det var min Firfin som sa igår under ett samtal på gamla elevers kväll, att jag har ketchupeffekten, endera göra jag eller säger jag ingenting, sen gör jag allt eller babblar på i speed.

Nu tänker jag ge mig här, jag är uttråkad. :P

Gamla elevers kväll etc

Hade engelska på morgonen och jag bytte ämne till mitt arbete jag ska skriva, skulle skriva om nakenråttor, men nu ska jag skriva om indianer. Utöver det så hade jag samtal med engelskaläraren, det blev ett 2 in 1 - samtal eftersom hon missat ett samtal med mig. Jag fick  höra väldigt trevliga saker, hon tycker det går frammåt och att jag kämpar så mycket trots mina problem. ETT BRA SAMTAL HELT ENKELT.
Mot slutet av lunchen försvann jag in till "kuratorn"/secreteraren och pratade av mig om vad jag känner, tycker och tänker och även hos henne fick jag höra massa positiva saker om mig.
Skönt att få prata ur sig lite, "lätta sitt hjärta" som det heter.

Efter skolan mötte jag upp min pojkvän på St:Per, eftersom jag hann först dit och råkade gå in i en klädbutik och såg en söt tröja som jag bara måste ha, så försvann jag in med två storlekar in i en omklädningshytt. Båda tröjorna satt lika bra´. Jag mötte upp min pojkvän, visade tröjan och hämtade ut pengar till den och köpte den.

I väntan på rimlig tid att åka till skolan, så tog vi en fika på ett fik i St:Per (Landings?).

I skolan såg jag min trevliga klasskompis sitta, vaktmästaren satt där också och strax efter kom en kille från en annan klass, vi satt allihop i bibblan och fikade kaffe eller choklad medan lärarna gick runt och fixade iordning det sista.
Fler och fler droppade in och vi flyttade ut till "Knuten" för att visa oss lite mer sociala.
Ganska snart skulle kören sjunga, men jag sjöng inte med kören på hela kvällen, jag vågade inte. Det var 4 i kören som sjöng och vi är nog runt 10 stycken i vanliga fall.
Mitt hjärta var uppe i halsgropen så fort det blev kördags. Undra om det ändå hade gått bättre om jag stoppat i mig några lugnande piller innan?
Jag tyckte att vi hade rätt mysigt på "Gamla elevers kväll" iaf, även om det var väldigt lite folk pg a att det var fotbolls VM igårkväll. SOM OM DET VORE NÅGOT ATT BRY SIG OM DÅ!!! Blääääää... TRIIIIIIST!!!
Jag hade ont i huvudet och ögonen hela kvällen och gick och la mig nästan på engång vi kom hem.

Idag blir jag nog hemma och softar. Jag borde ringa min terapeut och se om jag kan ändra tid eftersom min tid krockar med skolan.

Inatt ska min pojkvän jobba, men bara inatt. Imorgon blir det andra bullar ... !! =)

Skolan

Nej, jag trivs ju inte överdrivet bra i skolan.
Jag trivs hyffsat bra i min klass, jag trivs rätt ok med vissa elever i skolan, men resterande irriterar mig mer eller mindre, de känns provocerande, alltså lockar till provokation. Känner mig otrygg, obehaglig till mods i skolan när jag är utanför vårt klassrum.
Skolan tar mer kraft ur mig, kraft som ödslas på att stå ut och hålla mitt humör i schack, kraft och energi som hade kunnat nyttjas mer kreativt, till bättre saker.
Jag ska bara gå ett halvår till i skolan, sen får det banne mig räcka för min del.
Det jag skulle bevisa för mig själv genom att vara bland folk i en skola har spruckit för lääängesedan. Min teori jag alltid haft stämde, den teori jag skulle motbevisa för mig själv.
Nu kan ingen säga att jag inte givit det en chans.

Vad ska jag göra sedan? Forska i vilka arbetsgrupper det förekommer folk i hög procenthalt som jag inte funkar med, så att jag kan undvika de jobben??

Nej, något säger mig att författarskap är bästa vägen än sålänge.

Jag vill vara bland de skadade, de sorgsna, de kloka, de starka, de djupa, de sargade/skadade, de som är jordnära, de som kan hanskas med sanningen och mörkret. Jag vill vara med de som SER sanningen och kan förstå.

Jag ÄLSKAR min pojkvän så jävla mycket, min pojkvän som visar förståelse, ser sanningen, respekterar och accepterar mig som jag är, som har flera likheter som mig och har en del liknande resonemang. Min pojkvän som älskar mig som jag är, med all trasighet.
Han är BÄST!!

Softa

Igår så tog jag det lugnt, satt en del i sängen med Roy och läste ur "Hinsehäxan", samt spelade WOW några timmar med pojkvännen. Visst grubblade jag en del också, men det var hanterligt.
Pratade sedan en hel del med pojkvännen också.
La mig inte förrens 04:00!

Idag sov jag länge. Upptäckte att jag inte hade mjölk hemma och då kunde jag ju inte äta frukost, så jag kilade ner till Ica och handlade det och ett par andra grejer, samt bokade en tid i tvättstugan på väg ner till Ica, så imorgonkväll blir det till att tvätta.

Jag grubblar idag också och är lite trött. Ute är det mörkt och imorgon ska jag till skolan är det tänkt.
Ska försöka läsa mer ur "Hinsehäxan" idag också, vore bra om jag läste ut den snart så att jag kan börja skriva på recensionen.

Nu står Roy och glor på dörren, inte den sortens gloende som betyder "jag vill ut", utan det där nyfikna gloendet, det vaktande gloendet som mer betyder " kan det vara en fiende bakom dörren som jag borde döda?"

Jag borde redigera min hemsida, men jag orkar inte det just nu tror jag.

Äter mina tunnbrömackor med lax och till har jag den köpta mjölken såklart.

Ska väl kika in på facebook där det säkerligen inte hännt ett skit! Facebook är kul på det sättet att man kan roa sig ett tag där med diverse grejer även om ingen skrivit något till en eller så, som t ex kan jag roa mig med att anfalla mina vänner och bekanta med min vampyr, varulv, slayer och zombie. Det ärväl inte så hysteriskt kul, men något att göra, att döda tid med, för till skillnad mot de flesta andrta så har jag inget liv, iallafall inte energi till att ha ett liv. Jag är ju inte så social och avskyr fysisk träning (rör helst inte på mig), festar inte på några klubbar, dricker inte alkohol, går inte till någon pub, jobbar inte. Jag går i skolan "bara", 3 dgr/v med nöd och näppe, ibland orkar jag inte med det heller.

Vemod och ånger

Jag kom att tänka på idag att jag kanske hade velat levat om mitt liv och gjort vissa saker annorlunda. Varför var jag en sån jävla fegis när jag växte upp? Varför levde jag inte ut och sket i alla andra och gjorde som jag ville, sa vad jag tyckte och tänkte? Varför var jag en sån idiot? Varför har jag tagit all skit utan att försvara mig?
Sen då ... det lilla mod jag hade i gymnasiet och flera år frammåt, vart fan är det då? Måste man bli en mes bara för att man blir vuxen? ALDRIG I LIVET!!!
Jag har varit med om en del i livet, men jag har varit med om för lite. Mycket jävla skit har det varit jag varit med om, men det roliga, det goda, vart är alla roliga historier om tokerier jag gjort, vart är alla bilder från det tokiga jag gjort, nej, de finns inte där, de fattas i mitt liv. Visst, några få har jag väl, men de är väldigt lindriga mot för vad de hade kunnat vara?
Varför har jag varit så försynt, försiktig, åthållen? Jag vill inte ha varit sån, vill inte vara sån!!
JAG FINNS INTE!! JAG HAR ALDRIG FUNNIT; ALLTSÅ FINNS JAG INTE!!

Har suttit och läst en del i min bok "Hinsehäxan", men kommer så sakta fram för jag har svårt att hålla kvar koncentrationen.

JAG VILL HAAAA SVENSKA C!!!! MÅSTE FIXA DEN KURSEN!!!!

Varför blir jag så lätt ledsen? Numer känns tårarna, gråten närmare än förr, även om jag förr var mer deppig och i längre perioder. Det behövs så lite för att en bra dag ska vända tvärt, det räcker med något jag ser, hör eller tänker som inte är som jag önskat, hmm... dålig förklaring, men ja att något är dåligt, sorgligt.

Min medicin är nog inte i riktig balans, såvida det inte är mitt fel, eftersom jag inte tar medicinhelvetet på regelbundna tider, men det är ju iaf en depå-medicin, så det ska inte ha så stor betydelse.

Jag tänker då och då på mina fd överdoser, inläggningar, elaka människor jag mött i psykvården, jag tänker att jag vill ta en överdos gång på gång, men nu orkar jag inte, jag vågar inte, orkar inte med cirkusen, kanylerna de prångt ska få in i mina icke existerande blodkärl, den äckliga kolen de tvingar mig att dricka som smakar blääää och färgar hela munnen svart.
Jag behöver inte åka in längre, det känns inte aktuellt att åka in och jag avskyr att åka in i förebyggande syfte och vänta i X antal timmar i det förbannade , trista väntrummet på akutpsyk som ger en mer ångest än man redan har.
Nej, jag behöver inte dit, jag är på någon annan nivå dit min medicin tar mig, men den ändrar inte mina tankar, den ändrar inte mina impulser och det förvirrar mig, splittrar mig.
Börjar kännas som psykvården håller på att spotta bort mig... göra sig av med mig eller lagt mig i högen lågprioriterade, men varför skulle min psykläkare då sagt att jag behöver vård och att det jag varit med om kan liknas i traumatisk grad med de krigsdrabbade?

Jag älskar min pojkvän, jag älskar min hund och jag är så rädd att såra, men jag kan inte hjälpa att jag är den jag skapats till av uppväxtmiljön etc.

JAG VILL HA MITT LIV JAG SKULLE HAFT UTAN ALL SKIT!!! Jag kommer ingenstans medan alla runt om mig hinner bli professorer och fan vet allt. Ok, jag måste inte bli professor, men jag vill kunna komma dit jag vill utan förhinder, jag vill också kunna läsa utan problem, jag vill också kunna plugga och få bra betyg, jag vill också kunna jobba, kunna bli det jag vill. JAG VILL OCKSÅ!!!

Pappa var är du??? Jag vill vara där pappa är!!! =(

Medicinjakten del 2

Igår tog vi bilen till apoteket där jag bor, för att snabbt kunna dra vidare till Flen. Inne på apoteket ber jag om min "utskrivna" medicin som läkaren på akutpsyk fixat, men nej, den var slut på lager, så vi bad henne ringa till apoteket i Kvarnen-huset, men nej, den var slut på lager där också, så vi ber henne kolla apoteket i Gränby och jo då, där fanns den. Vi åkte dit och fick ett könummer 10 nummer frammåt och jag fick till slut min medicin.
   Flen blev aldrig av, vi åkte inte, vi eller framförallt min pojkvän ångrade sig och sen kom han ju på att han inte alls behöver köra dem till Flen, han får ju plats med dem i sitt förråd sedan han tog med pianot hem till mig.

På hemväg från Gränby passade vi på att stanna till vid min gode man så jag kunde kila upp och lämna en räkning, sen hämtade vi lilla buspojken Roy hos min mor.

Hemma spelade vi WOW hela kvällen. Hehe.



Ikväll jobbar min pojkvän. Han jobbar natt ikväll tills måndag. JAG VILL HA HONOM HÄÄÄÄÄR!!!


Jag har bestämt mig angående Gamla elevers kväll, jag tänker INTE gå upp på någon sceen och sjunga med kören för alla! Jag kan inte texterna till att börja med.:P

Kommande helg blir det nog förlovning för mig och min älskade, bästaste pojkvän!!

Medicinjakten

Idag ringde jag skolan och sa att jag inte orkade komma dit idag. Har varit hemma, sovit ut och sen beställde jag och min pojkvän pizza med hemkörning. Jag blev mätt som fan. Därefter gick vi ner till apoteket för att hämta ut min medicin (hade glömt hämta ut både i fredags, måndags och tisdags), min medicin var inte inringd och idag är min andra dag utan medicinen (Tegretol 200mg 2 ggr/dag). Vi stod utanför apoteket och ringde till akademikas växel och fick numret till akutpsyk, men kom inte fram, så vi gick hem och jag ringde igen och hamnade i en LÅNG KÖÖÖÖ där tills jag kom fram till en skötare som svarade och hon ska prata med läkaren och återkomma till mig. Det har gått cirka 30 minuter och hon har inte ringt än iaf. Jag blir nog utan medicin imorgon också ser det ut som.

Imorgon åker vi nog till Flen för att lämna sommardäck och sen hämta Roy hos min mor.

Nu ringde skötaren på akutpsuk och sa att läkaren ringt in recept på min medicin. Det var bra, får hämta ut den imorgon då, för apoteket har ju stängt för dagen.

Uppdatering s a s

Ja nu har det gått några veckor sedan jag skrev här, jag har varit dum nog att skriva dagbok på facebook, det var nämligen så att jag nyss upptäckte dumheten i det hela, facebook sparar bara den senaste, så när jag skulle kopiera in alla inläggen därifrån och hit, så fanns ju bara ett. IRRITERANDE!

Jag är i en down-period sedan 3-4 veckor bakåt och det har blivit ännu värre senaste 2 veckorna eller nått sånnt (har sämre tidsuppfattning än vanligtvis när jag är ur balans). Ångest, destruktiva impulser, stress, massor av "tänk om"-tankar, irritation, mer snarstucken, trött, mer tyst och drar mig undan (med vissa undantag), negativa tankar, oro, rädsla, hämska bilder i huvudet, svårt att få ro att sova på kvällarna, svårt att tänka klart, behålla fokus, ta in information etc.

Jag var inte på mattelektionen i förmiddags (idag 13/11), jag ansåg det vara dumt i mitt tillstånd, jag skulle inte kunna klara av att räkna och att bara sitta av tiden skulle vara slöseri på energi och vara ångestskapande och som min kontaktperson sa i telefon igårkväll, så bör jag inte pressa mig när jag är i en neråtperiod, eftersom det oftast slår tillbaka negativt mot mig så att jag åker ännu mer ner i svackan.

Efter skolan idag åkte jag direkt hem till en god vän och hans dotter, hemma hos dem fanns även 2 till trevliga människor jag känner lite från Attention-träffarna samt deras 2 små söta barn, vi pratade om ditt och datt, drack kaffe och åt mat. Det var trevligt att komma dit och vara där.

Imorgon är det engelska och kör och jag blir mer och mer övertygad om att jag ska vara hemma hela dagen istället och softa, läsa ur "Hinsehäxan" av Lillemor Östlin (intressant bok!) som jag ska skriva en recension på och redoviosa om ett par veckor.
Oj, hade alldeles glömt bort arbetet i engelskan som jag inte börjat på.

Appropå glömda saker ... jag har glömt hämta ut min medicin i fredags, måndags och idag (tisdag), den tog helt slut igårkväll, så ingen medicin blev det idag. Ska ju ta 200mg Tegretol på morgonen och samma mängd på kvällen.

Nog för idag ....

4 Nov 07

Gårdagens nyktra HALLOWEEN-fest var trevlig, vå åt mat och groffade godis och snacks och babblade om ditt å datt. Lite synd att bara 3 av 17 bjudna kunde komma. Vi hade räknat med 14, minst 11. Men men ... vi som var närvarande hade trevligt, 2 av 3 gäster stannade fram till cirka 00:30. När jag vaknade hade jag lite panikångest, vet inte varför, om det kan ha haft med mardrömmen att göra. Drömmer mardrömmar var och varannan natt. Mardrömmar innehållande död, gråt, ilska, bråk och dyligt. Undra om snöhelvetet ligger kvar? Jag vill INTE ha vinter, vill INTE bylsa runt i ett ton kläder.

RSS 2.0