Mitt i natten

Är trött, har dystra tankar, är nervös och måste ut med hunden innan jag lägger mig.

Vill verkligen INTE till skolan efter läkarbesöket. =( Det är ju så kort tid jag kommer hinna vara i skolan, kanske 1 - 1 1/2 timme.
En vän följer med mig till läkaren imorgon och jag hade hoppats på att eventuellt kunna fika en stund efteråt, men det skulle ju bli världens kortaste fika. Hälla i sig kaffet och gå till bussen liksom! =(

På måndag börjar kursen, den estetiska. Jag kommer dö känns det som. Vill inte vara med! Jo jag vill gå kursen, vill klara av den, men det kommer jag väl inte göra.

Har tänkt både 2 och tre destruktiva handlingar. =(

Känner mig så ensam och utsatt.

På torsdag kommer ett boendestöd hit själv för första gången, det är hon som var här med projektledaren idag. Vi ska gå ut och gå med Roy.
Jag är nervös för hur mötet blir mellan Roy och henne, om de kommer funka ihop.

Firfin la sig för över en timme sedan, han somnade ganska fort, trots att vi sov några timmar på kvällen.

Ska vara hos läkaren 08:45 och borde gå upp vid 07:00.


Det var taskigt av mig att bli ihop med Firfin och det var taskigt av mig att ta hem Roy, för jag kommer väl inte stå ut till slut, jag kommer ta livet av mig till slut. Vilket jävla svek mot dem båda! FAN jag är en hämsk människa!!!

De flesta människor förstår sig inte på mig, förstår inte hur jag tänker, hur jag kan resonera som jag gör. De förstår inte hur jag kan förakta människor så mycket, varför jag hatar dem. För mig är det självklart att hata dem, förakta dem. Vaddå liksom, som om de inte skulle hata mig då, det märks ju lång väg. Folk ser ner på mig, ger mig obehagliga blickar, säger inte hej om jag säger hej, försöker inte upprätthålla en konversation om jag försöker prata med dem, frågar inte om jag vill gå ut och ta en öl eller fika, inte för att jag dricker öl, men de frågar inte ens.
De undviker mig, drar sig undan, är vassa och kalla och jävligt falska, fega och ytliga.
Allt handlar dessutom om alkohol, fest, mode och smink. Åh glömde att det innehöll träning, de tränar gärna flera dagar i veckan och där imellan super de och går på krogen, gärna någon jävla snobbkrog som BirgerJarl.
Sen då ... ni med era jävla silikonbröst, fan alltså vad jag HATAR er så JÄVLA mycket. Hoppas ni dör, det bästa vore om silikonbrösten tog död på er på något vis.
Kom inte och säg att ni mådde dåligt av att ni tyckte era bröst var för små, jag köper inte den ursäkten. Jag köper bara ursäkter där det handlar om cancer i detta sammanhang.

Vissa av er hatar djur och er ska jag då fan slå ijäl med bara händerna!!! Djur är naturliga, oskylldiga varelser, medan människorna är onda, kalla, fyrkantiga, dumma jävlar som förstör allt.

Varför ska jag inte förakta människor, va?
Jag föraktar inte alla dock, det finns ju några guldkorn och jag tror ni vet vilka ni är. ;)


Jag måste få ihop en buffert.


Jag är SÅ trött, men jag vill INTE gå ut med hunden, det är förbaskat jobbigt, men måste göras innan jag lägger mig, vilket också resulterar till att jag drar ut på att lägga mig. =(

Ja ja ska väl gå ut med hunden nu då.

Blogg 2 idag

Sitter hemma nu efter att ha haft besök av storasyster som hade med sig en blomma till mig som fick ta över krukan efter en grön växt som mer eller mindre dött och hamnade i soporna.
Vi pratade om ditt och datt.
Det var kul att få se henne i det blonda för första gången, hon har haft rödbrunt, vinrött hår under alla år jag känt henne.

Efter syrrans besök så åkte jag slutligen till stan och hämtade ut min veckpeng i två omgångar, köpte papperskärare, en bunt papper (500 papper för 49 kr!! Billigt ju!!), några påsar med sand och grus i olika färger och hårtoning.

Är skapligt slut, känner mig lite mörbultad efter stadsbesöket bland alla dumma människor, alla jävla ljud och all rörelse. Hade en för varm jacka på mig också, men vill inte åka utan jacka heller. =P

Det lär ta ett par timmar innan Firfin kommer hem skulle jag tro. =(

Jag har slut på godis och skulle köpt godis i stan eller på närmaste Ica där jag bor, men jag skulle köpt shampoo och dubbelnoughat på Eden i stan, men jag hann inte innan de stängt och jag ville inte gå av vid min Ica med allt jag hade att kånka på. =P

Undra vad jag ska göra då? Skriva ut fler bilder att skära ut i?

Det är så roligt, jag måste skratta, det kom en trekantig gubbe in ... Gahhh booring!!! Vill ha GOOOODIS!!!

Jag är inte hungrig, faktiskt inte och då har jag bara druckit ett glas hjortronyoughurt idag.
HA jag har inte ätit MAT på många dagar nu, minns inte när jag åt senast, men det senaste jag åt var 2/3 kebabtallrik.
Var det en vecka sedan eller?

Nu är Firfin ledig några dagar, eller ja, förutom att han ska hoppa in och jobba för "J" på måndag förmiddag.
Hans jävla chef har beordrat honom till nattjänst igen. JÄVLA AS säger jag bara. Kommer chen i min närhet så tar jag ihjäl fanskapet.

Jag vill ha en pistol, varför får inte jag köpa en pistol? JAG VILL HA EN PISTOL!!
Alla jag nämt det för tycker INTE att jag ska ha någon pistol, men jag vill ju ha en pistol.
Hur ska jag kunna kjuta folk utan en pistol liksom??!! =P Jag kan ju inte ens skjuta mig själv utan en pistol, fast jag ska inte skjuta mig själ, jag vill inte dö på det sättet, det är för bisarrt. Mitt måtto är " Bli ett vackert lik ..."
Jag har en bok som heter " Bli ett vackert lik ..." och jag gillar den boken.

Jag kan baka kladdkaka om jag vill, åtminstone göra kladdkakesmet och sen äta upp den. Hmm... det krävs handlingskraft för en sån sak och jag vet inte om jag har den i nuläget.

Idag tänkte jag tanken att hoppa av den estetiska kursen, men jag ska inte hoppa av. Det är kanske ett bra sätt att dö på, för jag kommer ju dö eller så när jag ska dit första gången. Jag kommer nog dö flera gånger under kursen, åtminstone kommer jag önska att jag var död flera gånger under kursen. Jag önskar redan att jag var död vid flera tillfällen i vardagslivet.

Jag ska träffa psykiatriken denna vecka, en som jag inte känner alls, en helt ny igen. Jag fick veta att min igentliga läkare på uppföljningsenheten faktiskt jobbar kvar, så jag är förundrad över varför jag inte får träffa henne, varför de bokar in mig på en annan läkare.

Idag tänkte jag hoppa över morgonmedicinen, jag kände inte för att ta den, det kändes meningslöst, tycker inte den hjälper mig tillräckligt. Ska jag pröva högre dos eller byta medicin IGEN?

Jag blev förvånad hur lätt papperskäraren var ändå, för mammas papperskärare är aptung ju, fast den är MÅNGA år gammal också.

Jag funderade på att göra illa mig ikväll, men än har jag inte gjort det och det blir nog inte att jag gör det heller, det var nog mer en tankeinpuls bara.
Jag har hört att vid vissa tillfällen heter det inpuls och vid andra tillfällen heter det impuls, men NÄR ska det stavas med n och när ska det stavas med m? Eller stavas det alltid med m?

Jag är inte värd att ha en så bra fästman som Firfin. Han är snäll, hjälpsam, sympatisk, söt, generös och bara så bra på alla sätt och vis nästan. Försöker dock få honom att inse att han HAR råd att bo i en större lägenhet med mig, men han vill inte tro på det, men jag VET att han har råd med det.
Om vi bara kunde få napp på någon av lägenheterna någon gång!!!
VILL FLYTTA!!!

Igentligen vill jag bo på vichan, utan en jävla kotte inärheten, jo ok kottar är väldigt välkomna, sålänge de inte är under mina fötter om jag är barfota ... men människor, nej tack, inga människor i min närhet tack, speciellt inga bimbosar. Mina närmsta vänner skulle vara välkommna dock.
Ett hus med tomt, lada/stall och nära till bra bussförbindelser. Jag har ju ingen bil.

Äsch nu har jag fått nog av att skriva. =P

Storasyster inväntas

Min storasyster kommer hit när som helst. Vi har inte träffats på över ett år, trots att hon inte bor särskilt långt borta från mig. Hon kommer hit på cykel efter ett ärende på statoil.
Hon fick lite fart på mig, jag gjorde mig helt iordning bums efter samtalet.

Tanken är att jag ska åka ner på stan och köpa tre grejer, samt hämta ut min veckpeng för att möjliggöra inköpen.

Igår var jag och Firfin, samt några vänner och såg på premuären av filmen "Bakom bokstäverna", den visades på NVE ute i Ulleråker. Den filmen hade de gjort bra.
De medvärkande i filmen (exkl. djuren) samt regissören var där också.
Vi var tidiga till NVE, så vi gick runt och fotade lite.
Efter detta åkte vi till Attention och fikade och pratade lite.
Vi fick kjuts hem av en bekant. Schysst!

När vi kom hem redigerade jag nästan alla bilderna och skrev ut ett flertal andra bilder.

Nu alldeles strax dyker storasyrran upp.

Komma vidare-teamet

Igår var biståndshandläggaren och en projektledare här från Kom vidare-teamet. Jag har fått beviljat att få stöd från dem. De jobbar med DBT och har en handledare inom DBT och de har ett sammarbete mellan kommun och landsting. De kan ordna nätmöten och kan ringa en person inom psykiatrin för att ordna en akut läkartid om det skulle behövas.
Om man mår dåligt och inte vill t ex städa, så vill de få komma över ändå för att åtminstone kolla till mig och prata lite.

Igårkväll och imorse så tänkte jag ut ett nytt sätt att dö på, men jag vet inte om det funkar i praktiken, det borde funka tycker jag.

Det är något fel på bloggsidan
, men det går att skriva. Det krånglar när jag använder mellanslagstangenten.

Nej, det är inte den, inte mellanslagstangenten, det är när man vill flytta upp eller ner en rad eller klämma in något i den befinliga texten som det krånglar.


Idag går jag inte till skolan, orkar inte, vill inte.
Tänkte försöka ge mig på min naturkunskaps uppgift, en kommpliteringsuppgift jag fått för att kommplettera så att jag kan få bli godkänd i kursen.


Imorgon blir det film ute i Ulleråker, min kontaktperson ska med och Firfin. Firfin är ledig imorgon, han har tagit ut en semesterdag för att kunna följa med på den här filmen och på Attention.
Ett par vänner har erbjudit mig och Firfin skjuts från Ulleråker till TV 4 huset, bredvid TV4 huset finns ett hus och där går vi på Attention cafe kvällar.
Både Firfin och jag är medlemmar.


Igår tog jag några foton, det blev enstaka hyffsat bra bilder, två blev bättre och dem la jag upp på fotosidan och i min portfolio. Har väl ett par eller fler bilder som med tiden kan bli bättre, men jag var inte riktigt upplagd för redigering igår.


Jag tackade ja till den estetiska kursen igår, eller var det i måndags? Nej det var igår.
Kursen börjar 5e Maj, så jag kommer mer eller mindre sluta på min nuvarande skola då.
Jag är SÅÅÅÅ nervös för nya kursen, för alla nya människor, för hur jag kommer klara av denna kurs. Får väl knarka massa lugnande varje dag innan jag går dit!!
Jag kommer vara sämst, det vet jag, jag kommer vara sämst sämst sämst, åtminstone inte bäst, absolut INTE INTE INTE bäst. =( Hur ska jag tackla det, sitta där och skämmas och känna mig usel och misslyckad utan framtid som konstnär?? =(
På drama-"lektionerna" så kommer jag stå där livrädd och stel som en pinne med känslan att vilja göra mig osynlig, försvinna bort.
Jag vill inte vara sämst!!!! =(
Jag är aldrig bra på något,när man är bra så är man bäst, är man inte bra (lika med bäst) så är man dålig. Jag borde byta ut alla man i  min mening där, för denna regel gäller endast mig i min svart vita värld utan nyanser. Det finns inget som heter duger för i helvete!!! Det finns inget OK heller för den delen. Det finns dålig eller proffsig (i bästa klass).

Det är så, världen är svart eller vit, allt är svart eller vitt och jag hatar HATAR nyanser.

Borde jag börja sattsa på svart vita bilder utan nyanser för att spegla hur jag ser världen? Hmm... låter jobbigt. Bilder är en annan sak, men jag älskar kontraster. Vill inte att bilderna ska flyta ihop i sig själv i en matt, tråkig dimma.

Kontrastfunktionen kanske motsvarar min svart vita uppfattning om allt?

Jag är trött, kanske borde jag sova ett tag till?

Mammas dataskärm står här på golvet i vardagsrummet och skräpar, det är en sån där gammal, stor klumpiduns. Skärmen är USEL i jämförelse med den jag har nu.
Måste få hem den till mamma på något vis vid något tillfälle, om hon nu vill ha den tillbaka?
Jag lånade hennes från det att min dåvarande skärm blev så mörk och dålig att den fick hamna i soprummet.

Jag känner ingen större glädje i min nya skrivare och kamera eller skärm, eller alltså jag är jättenöjd med inköpen, det är bra kvalite, men jag borde vara gladare, mer nöjd, mer entusiastisk. Jag  borde kasta mig på kameran, lista ut hur den fungerar och springa ut och fota i timmar, men det gör jag inte, har inte tagit en enda bild, inte ställt in rätt inställningar i menyn. =( Jag orkar inte.


Den 28:de (tror jag det var) kommer projektledaren för Kom vidare teamet hit med en av boendestödjarna. De finns tre boendestödjare och projektledaren tycker jag ska få träffa dem en i taget och det är ju bra, eftersom jag faktiskt har svårt med flera människor.

Måste sms:a mamma och fråga när min morbror fyller år, jag tror att han redan fyllt, men undrar just om han ens bryr sig, uppskattar om jag skickar ett födelsedagskort?? Jag upplever det inte så tyvärr, han verkar inte visa glädje för något längre, mest ångest och aggression. =(
När jag var barn så var han gladare, skämtsam och så. Allt har försvunnit med att hans sjukdom har förvärrats.
Jag tror han är älst i Sverige med sin sjukdom. Han har FA precis som min mamma, men han har dessutom diabetes 1. Mamma har diabetes 2 och min pappa hade och dog av diabetes 2.
Skulle inte förvåna mig om jag skulle få diabetes när jag blir äldre. Hoppas verkligen att jag dör innan isåfall, för inte fan tänker jag ta någogra insulinsprutor och äta nyttiga jävla måltider på regelbundna tider, aldrig i livet!!! Och hallå... inget godis, godis är min drog, jag är beroende av det, kan inte leva utan det.

För övrigt har jag inte ätit en enda måltid mat på hmm... flera dagar tror jag. Jag lever på bananer, youghurt och godis. Jag vägrar äta mat, ingen jävla mat i min mage!! Ska fan aldrig mer äta mat alltså, jag blir tjock av mat. Jag BLIR tjock av mat faktiskt, det är bevisat.
Visst saknar jag en blodig oxfile bit ibland, men jag klarar mig utan.


Min morbror ser dåligt, han är väl nästan blind, snart är han väl helt blind. Vafan det blev smal text nu ju!! Sådär ja.
Ja iallafall, han lär ju snart vara helt blind. Det är diabetesen antar jag, som förstört hans syn. Han kan inte längre måla tavlor, det är synd, för han gillade ju det. Han har alltid varit duktig på att rita och måla. Jag minns det ritade tavlan som hängde eller hänger bredvid mammas säng, det var en häxa tror jag, med en spindel i håret (eller hängde den från taket?), den tycker jag om, den är rolig.
Om jag ska skicka ett födelsedagskort så får jag väl skicka en FÄRGGLAD bild, en tydlig bild så att han åtminstone kan ana vad bilden föreställer.
Mamma, mormor och min yngsta moster har fått födelsadagskort denna månad. Mamma fick en rolig grissoptunna (stl mini) i present från mig och Firfin också.

Pyttsan, jag har ju julklappar här till moster, mormor och morbror!! Ja till djuren också förståss, alltså katterna.


Jaha vad ska jag göra idag? Just ja ... skolarbetet. :P VILL INTE!! ORKAR INTE!! Måste göra det innan jag slutar. =( Guuuuuud så trist då!!! Tänkte skriva om hur oljeutsläppen förstör i naturen.

*Gäsp* dags att sova lite till om jag nu kan det.

Nya grejer

Igår mådde jag bättre, så vi åkte till elgiganten där jag köpte kamera, skrivare och bildskärm, samt papper. =)
Det var tungt att få hem det eftersom vi åkte buss och dessutom bytte buss i stan.

Som tack för bärjhälp och att Firfin packade upp och installerade allt så bjöd jag honom på pizza på pizzerian.

Sen traskade Firfin till mor med Roy och sen hem till en gemensam kompis och kollade på hennes trasiga dator och det verkade som om det var bildskärmen det var fel på.

Skrivaren skriver ut asfina bilder! Men jag har inte lärt mig hur den fungerar, den gör inte som jag vill och jag vägrar som vanligt att läsa någon manual. =P

På kvällen igår när jag givit upp att försöka förstå mig på något tekniskt, så la jag mig och började må dåligt och det ledde till att jag gjorde lite dumt. Jag kunde inte förmå mig att ropa på Firfin innan och säga hur det var, men han kom in och såg hur jag mådde och vad jag gjort när medicinklockan ringde, han brukar nämligen hämta medicinen till mig.
Vad vi gjorde sedan när jag lugnat ner mig, det minns jag inte.

Idag ska jag till traumaterapeuten, sen till skolan och sen hem.

Nu måste jag göra ett ryck och bli helt klar.

Ingen lust

Har ingen lust med något.
Oinspirerad, omotiverad, känner mig ensam och osynlig och värdelös.
Har lite ångest, är seg och  tror inte på framtiden.

Hmm lite ångest, nej ganska mycket tror jag. =(

Firfin ringde nyss, han är på väg till tåget. Måste bestämma mig inom kort om jag ska möta honom i stan för att åka och köpa grejerna på elgiganten.

Det gör ont, det gör ont av ångesten och jag hatar det.

Elgiganten = massa människor= spänning= mer ångest och irritation

jag orkar ingenting känns det som.


Har inte tagit min morgonmedicin och det känns så jobbigt att ta den, har sån ångest att jag knappt kan göra något. Kan inte tänka klart heller, är alldeles för närvarande i min ångest.
Vill köra in en kniv i bröstkorgen för att dämpa ångesten, som om det nu skulle hjälpa! =(
Inbillar mig att jag kan karva ut ångesten med en kniv. Mitt imellan brösten sitter ångesten som en klump, som en canserknöl och gör ont och strålar ut ångest i resten av kroppen och bara jag karvar ut den där klumpen så borde ju ångesten försvinna?

Jag vill ju till elgiganten och köpa mina grejer, annars måste jag vänta till nästa helg. =(

Jag vill inte gå ut, vill inte alls gå någonstans, vill inte vistas bland människor.
Orkar inte göra mig iordning och jag vill inte se ut som jag gör nu om jag ska vistas bland massa människor.

Känner mig så ensam och utlämnad.

Alla har ett liv utom jag! =( Jag orkar inte ha ett liv, skaffa mig ett liv.


Jag är less på choklad och vill bara ha käck eller vad det heter. Käck är dyrt.

Ingenting är gott, inte ens youghurt går ner nu. Kanske jag skulle fått ner en banan om jag hade en.


Jag borde ta något lugnande, men det är så svårt just nu, ångesten strålar ut i hela kroppen, känner strålarna i armarna. Så fort jag rör mig så blir det ännu värre.
Det är nog ångesten i kombination med stressen.

Ska jag leva så här? Ska det aldrig bli bättre?

Det blir inget elgiganten idag verkar det som, jag ringde Firfin och sa att jag hade sån ångest att jag knappt kan röra mig.

Ska försöka få i mig lugnande nu.

Borderline teamet

Idag ringde biståndshandläggaren från borderline teamet och hon och hennes chef kommer hit på tisdag 16:00.

Tre saker kommande vecka alltså.
På måndag ska jag till traumaterapeuten, på tisdag 09:30 kommer min kontaktperson hit och vi går gemensamt till det gym jag ska börja träna på.
Efter det så KANSKE jag åker till skolan om jag orkar och sen möte här då 16:00.

Jag går och tvekar på om jag ska börja den där två åriga estetiska rehabliteringskursen. Jag menar jag orkar ju knappt gå i skolan som läget är nu, fast jag trivs ju inte så bra i skolan och det är ju en stor bidragande faktor till att jag inte går dit när jag mår dåligt och så. På nya kursen har alla diagnoser som det verkar och jag trivs bäst bland folk med diagnoser, men även vissa med diagnoser försöker gömma det och låtsas som ingenting, blunda, festa, skratta, vara ytlig som fan och dömma ut folk som inte är moderiktiga, smala, flitiga och går på gym varannan dag och äter vegetariskt eller hälsoriktig kost.
Ok, man kan komma undan med att man inte är smal om annat överväger, som om man är kaxig, lättpratad och väldigt socialt lagd och moderiktig.
Finns väl fler sätt att komma undan med sina brister på, men jag ingår inte i någon av dessa kategorier.
   Jag är väl hyffsat ordentlig, artig, skötsam och hyffsat flitig när jag klarar av att vara det. Social och moderiktig är jag inte och inte heller lättpratad eller smal och jag avskyr hälsoriktig kost och vegetarian är jag då verkligen inte.
Skulle med glädje kjuta köttbullar med slangbella på militanta veganer. Moahahahahaaaaa!!!

Skötsam förresten hmm... är man skötsam om man vill bli seriemördare??!! Jag ska bli seriemördare när jag blir stor. Moahahahahaaa!!!!!
Vet inte om jag kommer få möjlighet till det, så jag får nöja mig med att jävlas med idioter, lägga hundbajs i folks brevlådor eller slänga in surströmming.

Ok jag är väl lite mer evil än jag utger mig för i verkliga livet. Igentligen kanske inte så evil, jag vill bara ha samhället öppensinnat, djurvänligt och utan modefixering och feg ytlighet och defenitivt utan misshandel av oskyldiga som barn och djur.

Jag har flertal människor på min mordlista. Jag borda fota dem så jag kommer ihåg vilka jag ska döda när den tiden är kommen, om den tiden kommer vill säga.

Jag vill ha samhället som jag vill, annars är jag inte med.

Jag borde bli en jävla bitch som kan argumentera ner varenda människa!!

Ärligt talat, hur ska jag få samhället att se ut så som jag vill ha det för att kunna stå ut i den?

Igår fick jag veta om en ny idiot som borde dö, fast jag vet inte hur satkärringen ser ut.


DJUR ÄR VACKRA, SÖTA, OSKYLLDIGA, NATURLIGA och har sin rätt att finnas till utan att bli misshandlade.
Mitt hjärta slits itur när jag får höra och se om djurplågare som plågar djur, flår dem levande, sågar av hornen på noshörningar eller förklarar hur mycket de hatar alla djur, tycker de är vidriga, äckliga, smutsiga.

En typisk sak man stöter på när man ska till stranden oh bada med sin hund är att folk skriker åt en att inte bada sin hund, att den är äcklig, att de inte vill bada där en hund badar.
Hundar är fan renligare än människor och jag tror inte ens att hundar pissar i vattnet, men era äckliga barn pissar i vattnet!!! och jag klagar inte på dem, klagar inte på föräldrarna, jag finner mig i det och dessutom är det bara att ta sig ut på lite djupare vatten så finns inte pisset där, eller åtminstone är det så pass utblandat med vattnet att det inte spelar någon som helst roll.
Ok, äckliga barn var väl lite väl magstarkt, menade inte att barn är äckliga i sig, bara att det inte är så trevligt med barn som pissar i vattenbrynet och jag sa ju att det inte spelar mig någon vidare roll.

Nu har inte jag badat min hund så ofta och inte stött på sånna där gnällkärringar på badplatser vad jag minns, men jag vet att det är vanligt.
Min hund är inte smusigare än dig eller och dina barn!!! Jävlar om någon säger något annat!!!


För att byta ämne då ...

Tror fan inte att jag är någon vidare fotograf alltså, visst har jag fått mest positiva kommentarer på mina bilder jag lagt i kritikpoolen på fotosidan, men äh får inte så många kommentarer på resterande bilder ju.
Nej, mina bilder är kanske inte så proffsiga.

Jag kanske skulle ta jobb som skräpplockare?!!! =(

Det kommer inte bli något av mig än ett psykfall inom psykiatrin. Haha jag kommer väl hamna på rättpsyk i slutändan!!

Borderline teamet heter igentligen "Komma vidare", de ska hjälpa en till ett bättre liv, att komma vidare, komma frammåt, få ordning på tillvaron, rutiner etc.
Jag kommer aldrig komma vidare. Kanske kommer jag få städat och sorterat grejer, men inte så mycket mer.

Om drygt 2 timmar så ska Firfin iväg och jobba natt, så jag blir själv hela kvällen och natten.
Orkar nog inte åka/gå hem till någon, slutar väl med att jag får åka hem pg a ågest.

Haha Firfin undrade just om detta skulle bli värsta inlägget, ja vad vet jag, har ingen koll, men långt blir det nog.

Nu ska jag groffa choklad.

Äter inte längre, har nog slutat äta mat och vill inte längre ha mat heller, lite youghurt och choklad går bra.

Ångest

Haft ångest hela dagen och har det fortfarande. =( HATE IT!!

Idag var jag på intervjun och det gick väl bra, men jag oroar mig för om jag sa något olämpligt och jag oroar mig för hur det ska gå om jag tackar ja till kursen.
Är rädd att träffa nya människor, rädd för de prövningar jag kommer få utsätta mig för där, rädd att inte klara av det, inte orka.
Det är en stor chans för mig det här att utveckla mina estetiska intressen och komma någon vart med det, kanske få jobba med det till slut.
Jag kommer vara den mest värdelösa människan bland kursdeltagarna, jag kommer vara den fegaste.

Min aptit på mat är inte alls närvarande och jag lever på godis. Igår tvingade jag i mig 2/3 kebabtallrik.

Idag har jag inte ätit något nyttigt alls, bara choklad och min chokladkaka är snart slut och jag orkar inte gå ner och köpa mer och har dessutom inte råd heller. =(

Det är för mýcket nu, möten hit och dit, samtal hit och dit.

Idag ringde bostandhandläggaren och sa att det lutar åt att jag hamnar i borderline teamet, en person från teamet ringer imorgon förmiddag för att boka in ett möte med mig kommande vecka.

Har varit hos en vän idag, men var tvungen att åka hem för att jag inte stod ut med min ångest.

Har ångest över kursen, ångest över alla inbokade möten, ångest över att ett boendestöd kommer komma hit framöver, någon jag inte känner, rädd att det inte ska fungera.
Ångest över att jag borde be en läkare om en remiss till en aspergerexpert för att reda ut huruvida jag har asperger och jag vågar inte be om det, rädd att bli fel bemött.

Känner mig värdelös, obetydlig, stressad, trött.

Har för övrigt slutat fulla i mitt bipolära dagboksschema. Orkar inte bry mig och ingen verkar bry sig om det där schemat ändå.

Tror jag ska lägga mig och vila.

Känns som jag är på väg att kolappsa igen, gå in i väggen, bli utbränd.

Destruktiviteten ligger nära till hands.

Känner mig så ensam.

Boendestöd

Jahapp då har de varit här, biståndshandläggaren, chefen  och ett boendestöd. De var här cirka en timma.
Biståndshandläggaren sa att jag ska få hjlp, så jag har i stort sett blivit beviljad boendestöd 2 dgr/v.
Nu ska utredas vilket team jag ska tillhöra, det allmänna eller den som är specialinriktad på borderlinepersoner, de har lite mer utbildning och är lite KBT inriktade.
Mötet gick faktiskt rätt bra.

Ikväll 18:30 så ska jag eventuellt på en föreläsning i Mikaelkyrkan. Det är en person från Lukasstiftelsen som ska föreläsa i tvpå timmar om hur det är att vara psykiskt sjuk, bemötandet man får från familj och släkt. Hur det är att vara det svarta fåret, inte passa in i ramarna. Ja något sånnt är det.
Han som föreläser är psykolog på Lukasstiftelsen.
Kan bli intressant. Jag vill gå dit, får se om jag orkar masa mig dit.

Har inte varit i skolan idag heller. Orkar liksom inte det.

Imorgon 09:00 ska jag på intervju på Iris ovanpå forumgallerian. Schysst att det är så centralt beläget.

I helgen ska jag troligtvis köpa en ny bildskärm, en proffsig fotoutskrivare och eventuellt även en kamera, en likadan kamera som Firfin. Det kostar ju några tusen, men det är det nog värt. Foto är ju ett av mina största intressen, det jag vill pyssla med och kanske sattsa fullhjärtat på i slutändan.
Man måste ha bra utrustning.

Jag ska börja träna på gym!!!! KORS I TAKET!!!!
Börjar kommande tisdags förmiddag. Min kontaktperson följer med mig.
Tack och lov får jag tillgång till ett gym helt gratis! =)

Just ja, ska ringa min gode man gällande ett möte mellan mig, kontaktpersonen och gode mannen näst nästa tisdag.

Någon gång i Maj blir det ett inbokat möte med socialsekreteraren för att förlänga kontaktmannaskapet.

Mycket nu. Möten, möten och flera möten.

På måndag förmiddag ska jag till traumaterapeuten igen.

När ska jag få vila då?

Appropå vila så ska jag nog försöka vila en stund innan tiden blir dags att knata iväg till Mikaelkyrkan.


Jag har inte ätit någon mat idag, bara choklad. =(


Känner mig hyffsat ok, men även ful, tjock, äcklig och obetydlig.



Ingenting kommer någonsin fungera!

Är på dåligt humör idag och trött, seg. Ingenting känns rätt och allt kommer gå fel. Det har redan börjat. När jag loggade in på min mail så hade jag fått 7-8 mail om icke levererade mail. Alla mail var till samma person och innehöll bilder. Det är en del jobb som gick förlorat och nu vet jag inte hur jag ska bete mig, det är väl ingen ide att försöka igen. FATTAR INTE!! Firfin skickade ju bilderna till samma adress och det gick ju tydligen bra.
Allt JAG gör går minsann FEL FEL FEL!!!

Jag ringde skolan idag och sa att jag kanske inte kommer idag och om jag kommer så kommer jag efter lunch.
Jag orkar inte med människor och jag orkar inte göra mig iorning, orkar inte stressa och bli uttittad, orkar inte prata eller förklara, orkar inte argumentera.

JAG VILL HA GODIS!!!! JAG VILL HA CHOKLAD!!!! Helvete att det inte finns något hemma, för jag orkar då faaaaan inte gå och köpa! =(

Känner mig ensam, ovesäntlig. ENSAM ENSAM ENSAM OCH OSYNLIG. Inget jag gör har någon betydelse, förutom negativ betydelse då.
Mitt liv är inte värt något.

HATAR MIG SJÄLV!!!

Imorgon kommer folk hit, biståndshandläggaren, hans chef och ett boendestöd.
Jag är rädd och jag ska ta imot dem själv dessutom. Tänk om de slaktar mig?

JAG VILL INTE HA 34/34 i jeans!!!!
Provade 33/34 igår på ett par jeans och de kunde jag inte ha, så då fick jag veta det också, att jag har 34/34 eller möjligen till och med 35/34. =(
Jag såg min mage i spegeln i provhytten och det var ingen rolig syn. =(
KAN JAG FÅ DÖ NU TACK!!!

JAG VILL INTE BO KVAR I DENNA JÄVLA 2a!!! Vi får inte plats, vi får INTE plats!!!! Jag ser grejer överallt och jag har givit upp, jag orkar inte städa mer. Jag stökar ner för att stöka ner, för det är så det ska vara tydligen, stökigt alltså. Jag har försökt, jag har verkligen försökt att hålla ordning, men nu orkar jag inte längre.
Tre IKEA påsar med ren, vikt tvätt som jag inte orkar lägga in i skåpen.

Det är damm på golvet och allmänt smutsigt på det. När dammsögs det senast? Firfin dammsög nog för 3 veckor sedan.

1 1/2 fulla påsar med tomflaskor vid ytterdörren.
Skorna står huller om buller så att man knappt kommer in genom dörren utan att snubbla.

Det ligger pinaler på alla bordsytor och mer därtill.

JAG VILL INTE HA DET SÅ!!!! =(

Jag orkar inte mer.

Boendestöd ... haha det var ju roligt, vad ska jag med en sån till? JAG ORKAR JU INTE STÄDA FÖR I HELVETE!!!!

Plötsligt dök ordet destruktivitet upp i huvudet.
Jag har gråten i halsen.

Jag vill inte leva mer och jag inser det mer och mer, jag får mer och mer bevis på att jag borde vara död.
Hur ska jag dö?
Jag är för feg att dö, så jag får nöjja mig med det jag kallar "lilla döden" ellér "en semester".

PILLER PILLER PILLER!!! Fan också, har bara värdelösa piller, men om jag intalar mig att de inte är värdelösa så kanske det kan funka ändå?
Är mina piller verkligen så värdelösa då eller är det något de bara säger till mig för att jag inte ska ta en överdos?

Snart är det skolavslutning och jag funderar starkt på att inte komma dit alls. Jag vill inte åka bil med främmande människor dut ut till Wik och vi har ju ingen egen bil. =(
Vad ska jag dit och göra igentligen? Sjunga den blomstertid?

Idag ska jag höja min Lyrica med 75mg och om en vecka ska jag höja med 75 mg till och då kommer jag vara uppe i 300mg om dagen. Hoppas det hjälper. Jag tror inte det.
Jag tror att allt sitter i huvudet och jag kommer aldrig må bättre, för att jag är född till att må dåligt och vara en värdelös, ovikttig, obetydelsefull människa som ska ägna sitt liv åt att tänka på döden och misslyckanden med mera.

JAG VILL HA CHOKLAD!!!!

JAG ÄR TJOCK!!!!

JAG HATAR MIG SJÄLV OCH MITT LIV!!!

Nej, jag vill inte ut bland folk och spela positiv, låtsas vara glad och positiv, nej jag blir inte glad av att lura mig själv.

PILLER TACK!!!

Försöker hålla ihop

Det är mycket nu.

Blodprovet i onsdags gick bra faktiskt, hon fick blod på första sticket!! Helt otroligt!! Hon måste vara otroligt duktig på att ta blodprov. Hon borde fått diplom för att ha lyckats få blod av mig på första sticket.
Jag var på uruselt humör innan det lyckade blodprovet, för det gjorde mig på lite bättre humör att emlasalvan funkade hyffsat och att första sticket funkade, hon grävde inte ens runt. Jag avskyr när de gräver runt för det gör så ont.

Igår vaknade jag och var på dåligt humör, fast mer bara anti, låg, deppig, apatisk, omotiverad. Jag var inte lika lättretlig som dagen innan i onsdags.
Igår fick jag mycket motvilligt släpa iväg mig till ångestmottagningen för att träffa min nya terapeut.
Jag satt i väntrummet och läste i någon bok om deppressioner.
Efter att ha väntat 20 minuter så började jag fundera på att gå därifrån, att hon inte skulle hämta upp mig, att något måste blivit fel, att hon glömt bort mig eller så. Det kändes obehagligt och jag ville bara skita i alltihopa. Denna terapeut ska hjälpa mig med traumabearbetningen, men då tänkte jag att "JAG SKITER I TRAUMABEARBETNINGEN, JAG ÅKER HEM!!", men jag ringde Firfin och han fick mig att gå till receptionen och säga att jag väntat en halvtimme ... och hon i receptionen sa till min terapeut (den nya alltså) och tydligen hade det blivit ett missförstånd, för hon trodde att jag var inlagd och inte skulle komma.
Vi fick 15 minuter på oss, sedan var hon tvungen att dra iväg eller nej hon hade väl ett nytt möte.
Jag hann väl inte säga så mycket mer än vart jag bodde, hur jag bodde, vad jag gör på dagarna och väldigt kort om vad jag vill bearbeta bort, jobba med. Jag måste nog gå igenom vad som hände under de här 10 åren som idioten utnyttjade mig. FAN VILKET JÄVLA SVIN och ändå så bor min moster kvar hos honom, de lever ihop som om inget hade hännt. Hon valde att inte tro på mig, hon tror mer på sitt svin till man, nej usch man får inte förolämpa söta grisar på det  sättet, jag menar att han är en jävla skithög till man.
Jävligt synd att jag inte fick in honom i fängelset!!
Jaja... det kändes väl sidådär hos nya terapeuten, men det kanske blir bra. Hon verkar schysst iallafall.
Traumaberabetningen kommer pågå till juni. HUR FAN SKA VI HINNA MED PÅ DEN KORTA TIDEN????!

Nu i veckan fick jag höra av min gode man att jag har en NY LÄKARE IGEN på ångestmottagningen och jag ska träffa honom på måndag. En vän följer med till läkaren.
JAG VILL INTE HA NYA LÄKARE!!!
Tror detta blir den tredje inom ett halvår!!!

Igårkväll var Firfin och jag på Attention cafe och fikade och pratade lite med enstaka människor där.
Jag hade vägt på om jag skulle dit, eftersom jag inte mådde bra, men vi kom dit ändå.
Efter Attention så hämtade vi upp Roy och vi fick skjuts hem av mammas assistent, det var schysst.

Jag kan inte söka kursen Hjärna och beteende på UU, för jag har inte sammhällskunskap A och jag har inte naturkunskap, fast jag kan kompletera med att svara på några frågor om miljön, då har jag klarat den kursen. Vi får se om jag ens lyckas med det till terminens slut.

Imorgon fyller mormor 88 år!! Det är ganska många år. Mamma åker iväg till Vårby imorgon för att fira hennes, mormors och min ena mosters födelsedagar.
Jag följer inte med till Vårby, det blir för jobbigt för mig, jag orkar inte med.

Den 23/4 har jag telefontid med min läkare på reumatologen, då får jag veta provsvaren på blodproven.

På måndag 14/4 ska vi på studiebesök bakom kulisserna, bakom scenen på stadsteatern, någon gubbe visar oss runt och berättar.
Den 17/4 skulle jag gått på teaterföreställningen "Tjuven", men jag avbokade den i onsdags. Det kändes obehagligt att vara uppbokad när inte Firfin skulle följa med.
Senaste dag att betala var i onsdags dessutom och jag orkade inte ta mig till skolan.

Idag blir jag hemma och möglar med Roy-pojken min. Han ligger bredvid mig och trynar sött. Han är världens finaste lilla pojke minsann!! =)

Imorgon drar Firfin till Stockholm och träffar en kompis, samt får sin gitarr av honom som han lånat av Firfin några år eller vad det nu var.

Idag, imorse så låg jag tänkte på om jag skulle gå ut på en grusplan, hälla bensin över mig och tända på.
Jag ska nog inte göra det. :P
Tänkte också imorse att jag skulle göra mig illa på annat vis, men det har jag inte gjort än sålänge iallafall.

Undra vad jag ska göra imorgon? Får väl vara hemma och mögla.

Rädsla

Igår var jag i skolan och det gick väl rätt bra. Tydligen hade vissa saknat mig i skolan. =)
Jag hade utvecklingssamtal med svenskaläraren och det gick väl också rätt bra.

Efter skolan åkte jag hem till en vän (H), där var även ett par gemensammavänner. Vi babblade väl lite om ditt och datt innan jag åkte med de gemensamma vännerna hem (K & R + deras  barn), vi pratade och hann äta innan H dök upp och åt också, sen fikade vi kaffe och tea och pratade om ditt och datt. Vi hamnar ofta i intressanta diskussioner. =)

Nyligen ringde min terapeut (S) och föreslog en 2 årig estetisk reahabliteringsutbildning. Ett steg mot studier eller arbete. Man får hålla på med foto bland annat, så hon tyckte det passade mig. Hon hade tittat i min portfolio och tyckt att bilderna var så bra, att jag var konstnärlig och tyckte jag skulle utveckla det.
Snällt av henne att höra av sig till mig om den där utbildningen. Fick nummer till tre personer att ringa och höra om kursen, om det finns lediga platser och kanske få mer information om vad det är.
Måste VÅGA ringa också ...


En kännsla flög över mig för en stund sedan, en rädsla för livet, en rädsla för framtiden. Vart är jag på väg, vad gör jag, vad händer, vad händer inom mig??

Nå väl, jag måste hoppa in i duschen nu för att hinna till skolan till föreläsningen 12:40. En kille som heter Knut Larsson som är serietecknare och illustratör ska komma och prata.
Så ska man sitta still och tyst. Klarar jag det? Jo jag kan för jag är artig, men kan jag det utan att drabbas av ångest, panik? Jag vet inte, det visar sig.

Pyttsan, vill inte gå till skolan ens. =(

Vill dränka mig i en sjö, nej det vill jag inte för det är ett otrevligt sätt att dö på. =/

STOPP NU!!
STOPP! INTE MER NU!
STOPP! Jag kan inte hantera mer förändringar i mitt liv.

En sak i taget och inte för fort.

Men jag är ju den otåliga, varför vill jag ha det långsamt? Förvirrande.

Vem är jag?

Kommer jag orka leva mitt liv?

Varför har jag kedjat fast mig i detta liv, nu gör det så ont att slita sig loss från den onda, kalla världen.

Jag skiter i allt, jag skiter i min utveckling, jag skiter i allt positivt som hännt. Det spelar ingen roll, det gör ingen skillnad, jag mår inte bättre för det. Låt mig dö istället.

Snälla snälla dödsguden, hämta mig någongång, hämta mig snart!
Hur länge ska jag måsta vänta?

Nej, ska väl duscha nu då. Bläääää... hatar att bli blöt i håret! =P

Skola idag

Idag ska jag till skolan!!  Börjar inte nu på morgonen, ringde och sa att jag kommer till lektionen efter rasten vid 11:00. Var tvungen att få sova lite längre, var så så trött och hade överansträngt ögonen igår.

I lördags var jag till läkaren på reumatologen, hon lyssnade på hjärtat och kollade blodtrycket. Eftersom mina ledproblem inte förvärrats sedan läkarbesöket för något år sedan, så kanske jag kommer få gå på kontroller hos husläkaren istället framöver, detta kommer avgöras efter hur resultatern på blodprovet jag ska ta på onsdag, om de nu får något blod alltså.
Firfin var med mig som moraliskt stöd.
Från stan till akademiska och även ner på stan igen, så fotograferade vi en del. Jag tog 288 bilder!!
Vi köpte även ett extra batteri och ett extra minneskort på 1 gb till min kamera.

Igår var vi också ut och fotade en del. Vi gick och gick och till slut visste vi inte vart vi var någonstans, vi gick i ett område vi aldrig gått i förut, men till slut kom vi ut på svartbäcksgatan och då visste iallafall jag vart vi var någonstans.
Jag ägnade flera timmar igår kväll åt att redigera bilder.
Jag har ägnat massvis med timmar åt redigering av bilder den närmaste veckan.

Här kommer några bilder från lördagen.

image148

image149

image150

Ja alltså det är ju inga bilder att lägga upp på fotosidan direkt.

De på mig har alltså Firfin tagit.

Man måste ju få ta halvtaskiga, vardagliga kort också. =)

Nej om jag skulle lägga upp några till foton på fotosidan från lördagens skörd.
Jag har inte redigerat gårdagens skörd ännu.

Senaste dagarna

Nu har jag varit hemma en hel vecka.

I måndags var biståndshandläggaren hit samt min kontaktperson, vi diskuterade mitt behov av boendestöd och det gick nog rätt bra. Det handlar mest om att få hjälp i hemmet med vardagliga ting, få uppmuntran, stöd och motivation att städa, diska och tvätta. Jag måste hitta ett långsiktigt syfte också, något de kan hjälpa mig med som leder till något mer långsiktigt, än vet jag inte riktigt vad det ska vara.
Den 16/4 så kommer biståndshandläggaren, hans chef och ett boendestöd och då ska vi åter igen prata om mina behov av ett boendestöd, vad jag behöver hjälp med och så.
Det är läskigt, jag är nervös för hur det ska gå, hur det kommer funka med ett boendestöd.

Igår var jag hos min samtalsterapeut, vi pratade om orsakerna till min inläggning på psyket, om min tid på psyket och om mina ätstörningar och även om besöket av biständshanläggaren, hur det gick och så. Vi försökte hitta det där långsiktiga syftet också, men det gick inge vidare. Ett förslag var väl att den skulle hjälpa mig med att få en sundare inställning till mat, få hjälp att laga nyttiga måltider och så.
Min ätstörning leder till viktuppgång, vilket gör att jag med mina kroppskomplex inte mår så bra, jag vantrivs med min kropp, hatar den. Jag vill verkligen inte gå upp mer i vikt, jag vill gå ner minst 10 kg.
Jag är STARKT sockerberoende och behöver bli avgiftad, bli av med beroendet och det är inte en enkel sak vill jag lova. Jag kommer aldrig klara det på egen hand.
Min terapeut sa iallafall att hon tar min ätstörning på allvar och att jag inte kommer klara av att få bukt på det på egen hand.
Jag fungerar inte utan socker, jag får abstinens, blir lättretlig och kan börja gråta över ingenting. Jag är ju känslig redan som det är.
"Men börja ät regelbundna måltider, ät riktig, lagad mat så kommer du inte bli lika sugen på godis och dra ner godisintaget" ja ungefär så säger en del, ungefär som att det vore så enkelt, det är INTE så enkelt, jag kan inte, klarar inte av det och även när jag i perioder får i mig lagad mat så äter jag lika mycket godis ändå ju.
FAN FAN FAN!!!
Förr hade jag mer kontroll, men ätstörningar har jag haft sedan jag var 17 år. Jag pendlade mellan anorexia, bullemi, bantningsmetoder och vanligt ätande. Numer så har jag inga bullemiperioder och mina anorexiperioder är kortare, men godis har jag nog alltid stoppat i mer mer eller mindre, det har mest handlat om matvägran och hetsätning. Numer så äter jag massa godis och kaffebröd, mest ljus choklad.  Jag tröstäter.
Hatar matlagning, tycker om det nyttiga, äter nästan aldrig grönsaker.
Jag har aldrig hamnat på ätstörningsenheten och vissa i min omgivning tycker att jag borde vara där, men min terapeut sa att de oftast går efter en viss bok och det liknar DBT, det handlar om att gå imot känslan, gå imot impulsen, så när man är sugen på att ta något godis så ska man helt enkelt låta bli, distrahera sig och göra något annat.
LÅTA BLI!! HALLÅÅÅÅ hur fan ska det gå till då?

Min fästman Firfin är också sockerberoende, men han lider nog inte lika mycket av det och han rör på sig väldigt mycket, han tycker om att röra på sig och jag tycker inte om det, jag tycker det bara är skitjobbigt.

Imorse ringde jag och avbokade min tid hos min läkare på reumatologen eftersom jag inte hunnit eller velat gå och lämna de där blodproven, men en person därifrån ringde upp mig nyligen och övertalade mig att komma ändå på läkarsamtalet imorgon klockan 09:00. Hon sa att jag kunde lämna blodprov efteråt och att det kanske gick att få blod ändå om någon som var väldigt van att sticka, stack mig. På blodprovsmottagningen vid ingång 70 på akademiska så är de ju vana, de sticker människor hela dagarna. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Jag frågade varför jag skulle till reumatologen, att det inte stod något om det, men tydligen är det så att går man där så ska man på återbesök helst en gång per år.


Jag har inte börjat gå i skolan ännu, känner mig inte redo för det. Vi får se om jag går dit på måndag eller tisdag eftermiddag.
Tyvärr har min bästa vän på skolan hoppat av.=(


För övrigt har jag fotat en hel del och ägnat massor av timmar till redigering av bilder. Jag har även i förrgår köpt guldmedlemskap på fotosidan jag är med på, detta innebar att jag fick funktionen egen portfolio med egen adress och der är roligt, så nu har jag en egen portfolio med bilder precis som proffsfotograferna har!=) En bra sak är ju att nu kan även mina vänner ta del av dem om de vill. Bilderna på fotosidan kan bara medlemmar se.
Fotosidan är en sida för amatör och proffs - fotografer. Jag räknar mig som amatör än sålänge.

Adressen till min portfolio är ; http://www.scratchblack.fotosidan.se/


Igår efter jag varit hos terapeuten så kom shoppaholliken i mig lös, jag köpte 4 klänningar , ett par leggings och ett par strumpbyxor, men två av klänningarna var det exstremt mycket rea på, så jag fick mycket för pengarna ändå, spenderade 770kr, vilket är nästan hela min veckopeng. Idag är det ju fredag, så idag har jag fått ny veckopeng.


Imorgon kväll har vi tvättid. USCH BLÄÄÄ!!! Avskyr att tvätta, det tar alla mina krafter.
Jag får iallafall rå om Firfin HELA dagen (utom när jag är hos läkaren då, såvida han inte följer med).


Den 10/4 ska jag träffa min traumaterapeut för FÖRSTA gången!! Läskigt, nervöst. Ujuj hoppas det går bra.
Undra hur det kommer påverka min vardag när jag kommer igång med traumabearbetningen?
Först och främst så ska vi se om personkemin funkar mellan mig och nya terapeuten.

Det är mycket nu.
Denna vecka: Besök av biståndshanläggaren, terapisamtal och läkarbesök hos reumatologen.
Nästa vecka: Eventuellt lämna blodprov på akademiska, eventuellt gå till skolan en dag och träffa traumaterapeuten.
Tredje veckan: Besök av biståndshanläggaren, hans chef och ett boendestöd.

Vad vet jag, det hinner kanske dyka upp fler saker.


(18:30)
Jag behöver toppa håret någon dag. Undra vart jag ska gå? Det är så hiskerligt dyrt nymer att få håret klippt.

Här kommer ego bilder från igår kväll.

image145

image146

image147

Bloggstrul

Bloggen har varit under flytt till ny server, dit jag aldrig förstod eller missade information hur jag skulle komma dit, men jag mailade och berättade mitt problem och fick till svar att de flyttat tillbaka till gamla servern, att det bara var att logga in som vanligt.
Nu ligger jag efter här.
Jag kopierar in ett stycke dagboksinlägg som jag skrev på ett community 30/3, d v s två dagar efter hemkomsten från psyket.


Bloggflytt
Daterat: Söndagen den 30:e mars 2008 kl 14:07


Jag kan inte blogga i nuläget pg a att de håller på att byta server och sen kommer jag få ett mail där jag ska godkänna flytten av min blogg till den nya servern. Gahhh irriterande!

Well... får väl nöja mig med att skriva här sålänge. =P

Uppdatering...

Första natten hemma (d v s natten till igår) så hade jag mardrömmar hela natten och min fästman fick putta på mig var 20de minut ungefär, så jag var helt slut på morgonen och fick sova några timmar till.
Vi skulle ha gått ut i fina vädret på en fotopromenad, men jag fick ett raseriutbrott och förjade slänga saker i golvet och välta saker, sen satt jag arg och grinig på sängen med min Firfin), vi pratade lite, jag sa att jag var så frustrerad över att det var stökigt och att jag inte orkade städa, att jag vill ha ett sterilt, städat hem där allt ligger på sin plats. Sen fick jag ett till utbrott och tänkte riva halva inredningen, var på väg att putta ner akvariet på golvet och sa att " JAG SKA FAN SLÄNGA ALLT!", men Firfin tog tag i mig och höll fast mig tills jag lugnat mig.
Efter detta blev jag mer eller mindre okontaktbar, satt mest uttryckslöst och stirrade ut i intet.
På eftermiddagen runt 13:30, 14:00 någonting så piggnade jag till och hae en fotoseccion, tog drygt 250 bilder på ditt och datt. Nu har jag en helsikes massa bilder att redigera. Jag hade dessutom bilder kvar att redigera sedan förra fotoseccionen för cirka 2 veckor sedan, så jag har väl runt 300 bilder att gå igenom.
Det är klart att en hel del slängs, men de måste ju gås igenom.


Inatt fick jag sova ordentligt, inga mardrömmar vad jag minns.
Fick frukost på sängen av min älskade Firfin (det fick jag även igår). =) 
Firfin gick med hunden till min mamma i förmiddags och lämnade honom där, han ska vara där tills fredag kväll. 
Firfin är gullig och tar hand om Roy tills jag blivit stark nog att göra det själv och eftersom han jobbar måndagar till fredagar så får han vara hos mamma under den tiden.

Jag hade fått en kallelse till reumatologen lördagen den 5/4. Det står inte varför de vill ha dit mig igen. Jag gjorde ju en reumatologisk utredning där sommaren 2006 tror jag det var och de kom ju fram till att jag hade någon ledsjukdom, minns inte vad den hette dock, men den var och är väl fortfarande i ett hanterligt skick, jag klarar mig hyffsat bra på vanliga värktabletter och dyligt. De ska väl göra en uppföljning och se om mina värden försämrats.
Har fått några klisterlappar att ta med mig till provtagningsavdelningen på akademiska 1-2 veckor innan läkarbesöket, de vill ha blodprov och urinprov.
Urinprov kan jag väl lyckas med, men blodprov nej, där är oddsen låga. Jag har så dåliga blodkärl.
När jag skulle lämna blod under min ADHD-utredning så stack hon först 3 gånger tror jag utan att få något blod, sen fick jag komma på återbesök för ett nytt försök och då stack hon två gånger utan att få något blod, så hon gav upp och sa att vi fick skippa den delen.

I onsdags på 123:an så frågade en skötare om jag ville vara med i ett test de gör på patienter med borderline (emotionell personlighetsstörning) och deppression och de innebar alltså att de ville ha ett blodprov av mig för att mäta 20 olika fettsyror och jämföra med människor som är helt friska. Jag sa ja, men jag sa också att jag är väldigt svår att ta blodprov på och att jag dessutom är spruträdd, så villkoret är att jag får emlasalva innan.
På torsdagsmorgon 07:30 kom hon och kladdade på emlasalva på mitt vänstra armveck, men den bet inte, så hon la på lite till, sen stack hon och det gick väl bra, men sen började hon gräva runt med nålen och det gjorde ONT och något blod fick hon inte. Eftersom hon var väldigt snäll och trevlig och förstående så gav jag henne en chans till på villkoret att hon inte grävde runt. Hon klämnde och kände noga och värmde på ordentligt innan hon stack, men nej, något blod fick hon inte från mig tyvärr.
Hon tyckte jag hade varit duktig iallafall och jag fick 3 trisslotter. Vann 50kr på en av dem.

Såååå... ska jag verkligen gå till provtagning och lämna det där blodet de vill ha till läkarbesöket??!! Ska jag avboka alltiohop, skita i utredningen och säga att jag återkommer om besvären blir värre?
Tiden är så knapp också, det kanske rent av är försent så att ja måste boka en ny tid hos läkaren, men vad ska jag med läkarbesöket till om jag inte kan ge dem mitt blod?
Ska jag testa om de kan få något blod iallafall, trotts de låga oddsen?
Jag är spruträdd och väldigt känslig. Har ganska låg smärttröskel tror jag. Alla andra kan ju ta sprutor hur som helst verkar det som. Har enstaka få vänner som är spruträdda.

Just nu sitter jag med hårfärg i håret som jag snart ska skölja ur.

Ikväll är det om vad som händer bakom de stängda dörrarna inom psykiatrin, om hur de ger sina patienter massa benzoseptiner som t ex Stesolid och patienterna blir beroende. Det handlar allså om att de trycker i sina patienter drogklassade preparat och hur patienterna behandlas igentligen. Det är på 4:an 19:20 ikväll. Jag och Firfin vill SÅÅÅ gärna se det, men vi har ingen TV, så vi ska fråga en vän om vi får titta på programmet med honom, för han ville också se det sa han när jag berättade om det här i veckan.

Imorgon börjar skolan tror jag och jag vet inte om jag ska gå halvdag, gå och lämna blodprov eller försöka åka hem till en vän om han vill ha mig där. =P

Imorgon 15:30 kommer bostadshandläggaren! Min kontaktperson kommer 15:00 så att vi hinner snacka ihop oss lite innan han kommer. Vi ska diskutera mitt behov av boendestöd, samt att han vill se hur jag har det hemma, hur det ser ut och så.
Jag kanske får ett boendestöd som motiverar, peppar, uppmuntrar mig till att städa, diska, tvätta och handla.
Jag har ett par vänner som fick det för några veckor sedan och de är väldigt nöjda med sitt boendestöd. En vän har besök av boendestöd 1 timme varje morgon, varje vardag.

Jag är SÅÅÅ nervös inför mötet och så. Nervös för vad jag givit mig in på. Någon som kommer och ska försöka ruska igång en till städ. Tänk om jag får krupp?
Well... det är inte beständigt, jag kan säga upp hjälpen när som helst om det inte funkar för mig.

Nej nu måste jag duscha ur färgen!


(22:40)
På sätt och vis har det hännt mycket sen jag skrev tidigare idag.
Jag fick ett STORT raseriutbrott, det största på flera månaders tid, minns inte när jag senast haft ett så stort utbrott.
Jag kände mig så tjock, jag skulle ta på mig något finare än en bulsig tröja och ett par bylsiga, lössittande byxor, men jag såg ju fan ut som ett missfoster som var gravid, magen bara var STOOOR hur jag än gjorde, inte ens korsetten hjälpte, magen putade ut ändå!! Jag tänkte då prova med en gammal svart klänning som en är stretchig, för jag tänkte att den skulle hålla in magen, men jag fick inte på mig den och där exploderade jag, jag slet aggressivt upp klänningen så den sprack, sen skrek jag, gick ut från sovrummet och rev ner det mesta i min väg. Jag skrek och skrek, min fästman brottade ner mig på golvet och höll fast mig och jag skrek och skrek och försökte slita mig loss, sen gav jag upp att försöka ta mig loss för att riva mer av inredningen, då började jag gråta hysteriskt med häftig andning, hög puls. Jag låg i Firfins knä och grät och grät förtvivlat och länge.
När jag lugnat mig från gråtandet också så bad jag "malkav" om Theralen 0.75 ml, så han fixade i ordning det till mig.

Någon halvtimme, timme senare, runt 17:00 tror jag, så ringde jag en vän som bor nära oss och frågade om han ville se på Kalla fakta ikväll 19:20 eftersom de skulle visa vad som händer bakom de stängda dörrarna på psykiatrin, om att de stoppar i massa drogklassade peparat i patienterna.
Vi har varit hos honom nu och sett det där inslaget och det var inte så mycket att se, eller jo intressant var det väl, men jag hade förväntat mig mer.
Vi började se en rysare också, men vi var tvungna att gå mitt i den för att vår vän skulle få sova och Firfin måste ju också sova, men vi håller på att tanka ner den på Firfins dator så vi kan se klart filmen imorgonkväll.

Nu gick min älskade och la sig och jag ska väl följa hans exempel.

Hmm.... 2 raseriutbrott 2 dagar irad ... hoppas jag slipper det imorgon, då har jag inte ens någon här som kan hindra mig från att riva inredningen. =(

Vet fortfarande inte hur jag ska göra imorgon ju! Skola, blodprov eller hem till en vän?? Vet inte om vännen vill ha mig hos sig heller, han kanske är upptagen. Vet inte om jag borde vara ensam hemma hela dagen, fast bara fram till 15 isåfall, för då kommer ju kp.

Jag måste ringa läkaren på reumatologen imorgon och säga att jag måste skjuta fram tiden om det ens är någon ide med någon träff då jag kanske inte kan ge något blodprov.

Ska försöka sova utan Propavan inatt, första natten på 11 nätter.


Nästa dagboksinlägg klämmer jag också in här;

Ingen skola
Daterat: Måndagen den 31:a mars 2008 kl 09:42

Ringde till skolan för 30 minuter sedan och sjukanmälde mig, samt sa att jag inte visste om jag skulle dyka upp denna vecka.

Har sovit sisådär, hade en del mardrömmar, minns inte vad.

Måste ringa läkaren på reumatologen, men jag vill inte, känns obehagligt.

Jag är kamoflerad i håret, det går i mörkblått, blått, lila och mossgrönt i en enda röra. Jag kan gömma mig i en blåbärsbuske!

Vågar inte ringa min vän och fråga om jag får komma över, vill inte störa, vara till besvär och belasning. Kan väl likväl sova? Dessutom är jag stressad över att biståndshandläggaren kommer i eftermiddag.

Här ser ut som ett bombnedslag, men det är väl likabra han får se det ...

RSS 2.0