Lååångpromenaden

Idag kom jag i god tid till Iris hadar, utan något agressionsutbrott på morgonen. Var väldigt trött och satt på en stol och hängde på ett bord och vilade tills "J" dök upp.
Långpromenaden var jobbig, hade ont i ryggen och kände mig allmänt stel i lederna, trots att jag fick en Ipren av "husmor" på Iris hadar innan vi gick.
Vi delades upp i två grupper under promenaden, den hurtiga gruppen som skulle gå lite snabbare och längre och den långsamma gruppen som gick lite kortare sträcka, jag var i den långsamma gruppen, men kände mig ändock helt slut och mörbultad efter promenaden.
Fick ångest som smög sig på under lunchen och ökade succesivt men blev något mildare mot slutet. Ville bara hem, kände mig omotiverad, ingen lust med något och ont i leder, rygg och var så trött.

Efter kursen så köpte jag 2 pannåer, shampoo och dekorationssand.

Väntade på 2:an i en evighet (kändes det som). Väl på bussen funderade jag över hur mycket nonsens folk pratar om. En kille på bussen informerade högljudligt sina kompisar om att han hållt busskortet upp och ner, helt upp och ner. VEM FAN BRYR SIG? VEM FAN ÄR INTRESSERAD AV ATT VETA DET? Det fanns ju inget problem runt det hela, det funkade ju, huvudsaken är väl att det funkade, sen om han höll kortet upp och ner är helt jävla ointressant.

Jag är nog inte rätt person att dömma ut andra, jag är säkert massa tråkig och oinressant också. =P Ibland måste man kanske få vara tråkig, säga nonsens bara för att. Jag brukar försöka hålla käften, hålla inne det som kan vara totalt ointressant för andra att få veta.
Varför pratar folk med varann? Varför kan vi inte bara göra det vi ska och säga något när det är något viktigt? Äsch, spånar bara.
Hela tiden vill folk göra sig till, göra sig hörda, synas, märkas, få bekräftelse på sin existens, få bekräftelse på att de är bra, snygga, skickliga, coola eller vad det nu månne vara.
Människor är så konstiga, som att jag gillar smink och kläder, vad fan spelar det för roll i livet, vad fan spelar det för roll hur jag sminkar mig, om jag sminkar och vad jag har för sorts kläder, huvudsaken är väl att kläderna tjänar sitt syfte, d v s att täcka kroppen och skydda mot köld.
 
Jag är trött och less, inte på särskilt bra humör. Det gör ont i mig och jag ser allt trist, allt mörker och ingenting är roligt, iallafall är väldigt få saker roligt, väldigt lite som kan få mig att leva upp lite. Det enda i nuläget som får mig att leva upp lite är dramalektionerna på kursen jag går nu.

Imorgon har vi bild. Imorgon är sista dagen denna vecka, sedan är jag ledig två dagar.
Det är jobbigt att gå alla 5 dagar på kurs, tidigare gick jag 3 dagar i skolan.
Måste till skolan någon dag kommande vecka och lämna tillbaka en bok där. =P

Firfin har åkt till Lidingö nu och är hemma igen om cirka 5 timmar.

Jag ska vila.


(22:30)
Vilat, druckit kaffe och suttit och hjälpt till med Firfins ringbrynja och pratat om min psykologiska situation samt lagt böcker för drygt 1000kr i inköpskorgen på www.bokia.se.

Mår inge vidare, ja fortfarande. =( Livet känns inget vidare, ingen motivation, känner mig inte kreativ, orkar inte prata så mycket, orkar inte argumentera, orkar inte riktigt lyssna heller, orkar inte med så mycket aktivitet och sen har vi ju mina jävla leder som värker och ont i ryggen.

Vet inte vad jag ska göra, vart jag ska ta vägen. Vet ingen väg ut, finner inga lösningar, kan inget göra, inget förändra.
Vet inte om jag borde åka in eller inte, vill inte åka in heller, för vad ska de göra? Orkar inte förklara varför, hur jag mår dåligt, hur det påverkar mitt liv, hur det påverkar min omgivning, hur riskfyllt det är att vara hemma, om det nu är riskfyllt. Orkar inte ens tänka på vad som vore bäst för mig och vet nog inte det själv heller och tycker det är så oerhört svårt att få andra att förstå mina bekymmer. Jag har mönster i huvudet, mönster som inte får brytas som jag bryter på grund av dålig självbehärskning som ger mig ångest och gör mig besviken på mig själv. Jag kan inte få någon att förstå sig på mina mönster. För mig handlar det inte alltid om beteendet utåt, det andra ser, för mig handlar det om att följa ett visst system, ett mönster. Min form av tvångsmässig symetri? Jag vet inte, vet inte vad det är, men det måste på vissa plan se lika ut för annars blir det fel i huvudet, det blir oreda. Jag tror att jag försöker skapa desperat ordning som misslyckas och gör att jag bara känner mig ännu sämre som människa, känner mig ännu mer misslyckad.
Fan vad det ska vara komplicerat och hur fan ska jag få en läkare att förstå mina tvångsmönster. Jag söker en helhet. Om man tänker sig som en rak linje på ett papper och det blir till ett tvång att linjen måste förbli rak, om jag då av misstag råkar göra en knorr på linjen så blir det fel FEL FEEEEL.
Ska jag rita ner mönstret för att få någon att förstå, kan någon förstå, tänker några andra i mönster i sitt betteende på det viset? Undra om jag skulle ta en djupare diskussion själv någon gång med "H" när han har tid och ork?
Vad är dessa mönster, varför har jag jag dem, vad ska jag med dem till, vad har de för funktion.
Jag kanske skulle ställa mig mot väggen, ställa mig inför svar, skriva ner egna frågor och försöka svara på dem och försöka rita mönsterbeskrivningar. Skulle det kunna vara till hjälp att få andra att förstå?
Det handlar inte om att inte äta mat, det handlar om att inte bryta mönstret, inte göra hack, knorrar i mönstret, det måste se lika ut. Min linje var youghurt, banan och godis, sen har jag råkat ätit mat några gånger och det förstör mönstret och jag måste börja från början och det känns ungefär som att ramla ner halvvägs upp för ett berg och börja klättra från början.
Varierad kost, olika intag är ju rena katastrofen i min mönsterfixering, det blir ju huller om buller. Jag vill ha struktur!
Någon som känner igen sig, NÅGON??? Ni kanske använder det i andra situationer bara? Är det ett tvångsbeteende, det måste det väl nästan vara, eller?

Firfin visade mig, spelade upp en låt som heter Creep med KORN och den låten passar mig så bra, det hade nästan likväl kunnat vara jag som skrivit den! Så bra text!

Jag har ingen lust att gå till kursen imorgon. Vi har bild imorgon och jag orkar inte vara bland människor, orkar inte vara kreativ, orkar inte känna pressen på att vara kreativ. Vill ingenting, kan inte slappna av. Vill helst bara droga ner mig och ligga under täcket all jävla tid. Kan knappt vila heller på grund av ledvärken och det stör mig.
Tror jag är rastlös på något vis inom mig, fast det är nog inte så att jag vill pyssla med något, det är nog bara ett sätt för ångesten att ta sig uttryck som.

Jag borde lägga mig nu om jag ska hinna sova något och på något vis masa mig till kursen motvilligt. Blääää  vill inte. Jag tycker igentligen om kursen, men just nu vill jag inte ens gå utanför dörren, vill inte göra något alls.

Fick en naiv ide om att jag skulle börja måla i olja igen, där av att jag köpte två små pannåer idag, men hur kunde jag vara så naiv och tro något sånnt, att JAG skulle ta mig för att måla, den gnutta känsla av att vilja måla är ju som bortblåst. Jag hade en bild ide och den är kvar, men känslan att utföra den, skrida den till verket är som bortblåst.

Utbrott igen

Imorse väcktes Firfin av mitt raseriutbrott, hade nog igentligen två utbrott, ett mindre och ett stort. Det första handlade om att jag inte hittade de skor jag ville ha, jag grävde runt men såg dem inte, vilket ledde till att jag öste alla skor i en hög på golvet och slängde pallen in på toalettgolvet (pallen tjänar som skohållare), på den bakre skohållaren på undervåningen fanns skorna jag letat efter. Pallen fick ligga kvar och skorna föste jag bara ihop i en enda röra där de innan stod mer prydligt.
Strax därpå var det dags för nästa utbrott. Jag var stressad och visste inte om jag skulle ha kappa, kofta eller både och. Jag dunkade huvudet hårt flera gånger i ett skåp, svor, började skrika, välte köksbordet. Firfin vaknade och tog tag i mig, höll fast mig, brottade ner mig på sängen och jag skrek allt jag hade, skrek och skrek, brottades, försökte bitas och klösas, slog sönder en glödlampa för att jag ville åt glassplittret ..., jag skrek tills han släppte mig. Efter det så satt jag bara och stirrade på glassplittret, ville använda dem, men visste att Firfin skulle hålla fast mig igen då, så jag fortsatte att vara okommuniserbar och stirra på splittret tills att Firfin tog bort det, då började jag stirra på ingenting och vägrade att se Firfin i ögonen (vilket han försökte få mig till för att få kontakt). Firfin gav mig Theralen droppar och efter en stund lugnade jag ner mig och lyckades motigt ringa "H" på Iris hadar och säga att jag var sen på grund av utbrott för att jag inte visste om jag skulle ha kofta eller kappa, "H" föreslog att ta med båda två.
Jag fick låna Firfins busskort så jag kunde komma in lite fortare till stan än om jag hade cyklat.

Väl där så fikade jag och Linn för att liksom landa innan vi satte igång med dramat.

Dramat gick bra och var kul och jag gjorde saker jag aldrig trott att jag skulle våga! Fattar inte alltså, helt otroligt. Visst är det läskigt, men jag gör ändå saker jag inte trott om mig själv. Jag kan göra en uppgift helt själv inför hela gruppen! 8)
Vissa saker vägrar jag göra, jag vägrar fortfarande göra ljud och grimager, men det kanske kommer.

Eftersom allt var så rörigt och varit rörigt i flera dagar nu, igentligen har det varit rörigt i flera veckor, kanske månader, men iallafall så glömde jag bort att jag skulle fika med min kp "G" 14:15, det kom jag på 14:30! Jag knatade till cafe Linné, men där var hon ju inte och jag ringde hem till henne och till mobilen, men inget svar. Så kom jag på att det kanske inte var Linné fiket, det var kanske Landings eller Ofvandals? När jag väl ser "G" komma gående så tänkte jag att det kanske var cafe Linné iallafall, men nej, min kp hade väntat på mig vid Landings, blivit besviken på att jag inte dök upp och tänkte trösta sig med en fika på cafe Linné alldeles själv. När hon såg mig blev hon glad och lös upp och blev ivrig och struntade i missförståndet och så. Vi fikade ute tills jag var så trött, frusen och hade ont i huvudet och ville hem för att vila.

Tror jag var hemma till 16:00 och då orkade jag inte ens berätta för Firfin hur dagen varit, jag gick och la mig och vilade i 2-3 timmar och gick upp strax innan Firfin var klar med middagen.

Igentligen skulle Firfin åkt till Lidingö imorgon för att hämta ut ett paket han beställt, men han sköt upp det till morgondagen.

Natten till idag sov jag inte så bra heller, hade ledvärk, frös och svettades om vart annat. JÄVLA VÄDERVÄXLINGAR!
Ipren och Allgesal salva hjälper inte mig längre och det är nog dags att kanske redan imorgon ringa upp min reumatolog läkare och be henne skriva ut någon starkare värktablett.

Innan jag lägger mig så ska jag ta Lergigan, Ipren och en migräntablett. Nej jag har inte migrän, men det är ju en värktablett och enligt Firfin hjälper det inte att ta en till värktablett, men att två olika kan hjälpa mer. Känns ju lite skumt att ta en migrän tablett för ledvärken, men men ... värt att testa.
Alltså jag har inte fått sova vettigt på 3-4 nätter nu och bara en sån sak gör mig ju mer stessad och lättretlig.

Måste ta Lergigan, Ipren och den där migräntabletten nu.

Imorgon cyklar jag eller åker buss till kursen, så har vi morgonsamling från 9:00 till 9:30, sen ska vi till stadsskogen på långpromenad fram till cirka 11:30.
Härrejisses!! Jag kommer ju dö efter en två timmars långpromenad! Jag kommer väl dö halvvägs!! Upp för Carolinabacken!! HUA!! Jag kommer trippeldö!! =P Kanske bäst att åka buss till kursen ändå, så jag inte tar ut mig i förväg.

Imorgon ska jag väcka Firfin när jag vaknar för att han ska kunna hindra mig från utbrott innan det bryter ut alltså, kanske jag rent av skulle ta lite Theralen i förebyggande syfte på morgonen. Firfin säger att jag bör bryta trenden, alltså trenden av aggressionsutbrott på morgonen.
Firfin säger att jag är en effektiv veckarklocka, men att det kanske inte är det trevligaste sättet att vakna på. Inte lätt att leva med mig inte, jag med mina plötsliga agressionsutbrott.

Fasen, ska ju tvätta håret imorgon ju. =P Usch vad jobbigt! Kanske skulle göra det ikväll?

Ingenting

Jag var hemma från kursen igår, var så trött, på dåligt humör, ingen motivation och ledvärk. Hade inte sovit knappt alls under hela natten på grund av ledvärk. Det första jag gjorde när jag klev upp var att slänga tyngsta stolen över köksgolvet. Vid ett tillfälle så låste jag in mig i badrummet och satt i mörkret på golvet och var arg, trött och frusen.
Firfin gav mig Theralen och frukost.
På kvällen åt vi mat som han lagat och vi spelade Wapi. Vid 21:00 såg vi filmen "Day of the dead" (tror jag den hette).
Jag hade försökt redigera bilder på dagen, men det gick inge bra, kunde inte fokusera, det var inge roligt och lederna värkte trots insmorning av Allgesal och en värktablett.

Ingenting känns roligt, jag är omotiverad och lättretlig och orkar ingenting knappt.

Inatt har jag inte heller fått sova vettigt, har frysit och svettats om vart annat och haft lite ledvärk. Var så trött imorse, orkade inte ta mig upp i tid, visste inte vad jag skulle ha för kläder, om och isåfall vad jag skulle äta till frukost.
Firfin undrade vad han kunde göra för att hjälpa mig, men jag sa att jag inte visste, mer kanske för att jag inte orkade säga något annat.
Boendestödet "S" ringde mig strax efter 08:00 för att se om jag kommit upp, var på väg och så, men jag hade inte ens klivit upp. Hon ska ringa under dagen för att kolla upp om jag orkar ha någon hjälp idag.

Jag ringde nyligen till "Y" på kursen och sa hur det var och att jag nog inte kommer idag.

Ingenting känns kul och lockande. Tjock är jag också. =(

Glömde säga till "Y" idag att jag ska på terapi imorgon, fast det är ju inte imorgon, det är på torsdag.

Jag har iallafall duschat och tvättat håret idag.

Firfin sover, han var uppe hela natten och tittade på film eller dyligt.

Kanske är det ingen mening med att "S" kommer hit, jag är ju så trött, orkar ingenting. Måste lägga mig en stund igen.


(16:00)
"S" har varit här, vi gick på långpromenad och pratade, samt postade tre brev och bokade tvättid.
Undra om vi bokade tvättid RÄTT dag?

Firfin är i stan och fotar.

Jag är TRÖTT.

Det var bra att gå ut på promenad och prata med "S".

Undra om jag ska vila nu?

Ingen terapi på torsdag, fick samtal idag om att tiden är inställd eftersom min terapeut är sjukskriven. Det var synd tycker jag.

Avslutningen

I förrgår (fredag) gick jag upp cirka 06:30, valde ut den klänning jag skulle ha, sminkade mig, plockade ihop mina pinaler i all hast och skyndade ut till min cykel (eftersom jag tappade bort tiden som vanligt när jag sminkade mig så fick jag brottom) och cyklade som en tok till St:eriks torg med flera hinder på vägen, det största hinder var järnvägsövergången, fy fan för den, att den skulle krångla just då. Ville smita under bommen, men med cykel är det för bökigt. Först kom inget tåg, sen kom tåget och då gick inte bommarna upp och jag trodde det skulle komma ett till tåg, men nej då. Efter en stund gick dem upp och jag hittade som tur var snabbt en parkering vid ett järnstaket bakom Saluhallen.
"M2" som jag skulle möta upp fick jag sms av en stund innan järnvägsövergången, att hon inte skulle komma.
När jag var vid St:eriks torg hade inte hyrbussen anlänt ännu och inte alla elever som skulle med heller.
"E", "E2" och "M3" var där. "E" kom en stund efter mig och vi satte oss bredvid varann i bussen.
Utanför riddarsalen i Wik slott stod vi sedan och väntade på att bli insläppta. Vår engelsk/svensk-lärare kom ut och frågade mig och "E" om det var så att att hon inte skulle ropa upp oss, att vi inte ville gå fram och hon sa att hon diskret kunde gå fram till oss med vår bok och kuvärt. När hon gått in så såg jag som en bild i huvudet att hon avviker från ledet och går fram mot oss med grejerna och tänkte NEJ och jag förklarade för "E" och hon ville inte heller ha det på det viset. Jag fick tag i studierektorn och sa att vi inte ville ha det så heller, att vi ville få det överlämnat efteråt när allt utdelande var klart, men hon tyckte inte vi skulle göra så.
Vi satte oss bakom lärarraden och då fick vi veta att de måste ropa upp allas namn, men att de kunde gå fram till oss och bara överlämna. Det blev inte riktigt så här, de ropade upp "E":s namn och de gick inte fram till henne, de samlades bara lite som en klunga på den sida vi satt och hon gick upp och tog imot och kramade lärarna och sen ropade de upp mitt namn och jag ville inte alls gå upp ju, men tvingades nästan och tvingade mig själv att uthärda det och jag dog inte heller. Innan så satt jag som på nålar och var väldigt nära att gå ut ur salen.
Efter denna cermoni så var det drygt 30 minuter till lunchen i  Wik skolans matsal och jag, "E" och "M3" samt några från andra klasserna satte oss i en liten sal med soffor precis till vänster om när man gått in genom Wik slotts entre. Tiden gick lååångsamt.
Maten var riktigt god, det fanns flera olika rätter.
Mitt i när jag satt där och åt så kom jag på att jag satt där och åt MAT!! Jag bröt mönstret ÅTER igen sedan jag bröt mönstret på valborg och åt mat. Det som gäller är ju Youghurt, banan och oundvikligt godis. När jag kom på att jag åt så blev jag irriterad på mig själv, att jag hade kommit av mig, glömt bort och råkat äta. Eftersom mönstret var brutet redan så åt jag upp resterande mat på min tallrik.
Efter maten så var det åter igen cirka 30 minuter kvar innan hyrbussen skulle ta oss tillbaka till St:eriks torg, så jag och "E" tog en liten kort promenad ner till ena bryggan, vi fotade lite där och på vägen upp igen. Mina tår blev blöta, jag hade ju virkade skor med gummisula.
Väl på St:eriks torg så sa jag hejdå till de jag ville säga hejdå till och knatade iväg till min cykel och cyklade som en tok till Forum torget och parkerade cykeln där, 13:10 kom jag in till salen på Iris hadar där alla satt i ring på stolar och höll på avsluta en stund av information och och vad vi kursdeltagare tyckt om och inte tyckt om under veckan.
   Efter detta så fortsatte alla att göra klart de projekt de höll på med, eller fortsätta iallafall med det de höll på med.
Jag tror att jag är klar eller kanske nästan klar med mitt självporträtt, så jag tog steg två till muggen och tejpade en linje runt hela som jag ska följa när jag ska måla en viss del av muggen.
13:45 frågade jag mentor "S" om det skulle gå brra att Firfin kom upp en stund och kollade hur det är på kursen och kolla på mitt självporträtt. Jag ringde Firfin och han var ju i Forum gallerian, så jag gick i stort sett bara ner och hämtade upp honom och visade runt honom. Han fick hälsa på mentorerna "S" och "H". Min mentor jobbade inte i fredags.

Efter Iris hadar så åkte vi hem till "H" och där fick vi höra att "K" & "R" skulle grilla och ville att vi skulle komma dit, så vi åkte dit med "H". Det första jag gjorde var att lägga mig i soffan hos dem, ett tag innan maten låg jag i Firfins knä. Jag var trött så trött.
Vå åt gott grillat med god efterrätt, fika. Eftersom vi satt ute så blev jag till sist så kyld att vi gick in och satte oss i köket och fortsatte prata där. Jag pratade nästan inget och var så fruktansvärt trött och ångesten letade sig fram mer och mer. Jag gick och la mig på soffan och försökte vila, Firfin kom och frågade om jag var ok och jag sa att jag var så trött och hade ångest och att det varit för mycket för mig, sen giock han till köket igen.
En kort stund senare blev ångesten för jobbig och likaså de destruktiva impulserna, så jag gick in i köket och tog lugnande och satte sig i Firfins knä. Det gjorde så ont i mig och de destruktiva impulserna cirkulerade i mitt huvud och jag var ju fortfarande lika jävla trött och sliten.
Samtalet byttes från saker jag inte förstod mig på alls till en diskussion kring mitt mående och den brist på rätt hjälp jag har och framför allt bristen på rätt medicin. Det pratades om patientombudsmannen.
Jag orkade inte prata så mycket, ville mest bara hem.
Vå åkte med "H" till hans bostadsområde och tog sedan bussen därifrån hem  till oss. Minns inte mer, minns inte om vi la oss direkt, nej vi la oss inte direkt, jag hade sådan ångest att jag ville sitta upp i soffan ett tag först, sedan la vi oss.
Just ja, på bussresan hem så var det fulla, högkljudda, unga människor som pratade sport. Jag ville inte höra dem, de var så jobbiga, jag ville döda dem bara, istället stoppade jag hörlurarna till min MP3 spelare i öronen och brassade på så högt ljud jag kunde.

Igår gick jag upp 09:30, minns inte vad jag gjorde, inte mer än att jag satt vid datorn och var ganska trött och på inte bästa humör.
Firfin gick upp 10:30 och var snart redo att åka in för att hämta min cykel, så att han skulle kunna hämta Roy vid 13:00. Inte fan hade jag väl tänkt att han skulle göra på det viset, flänga fram och tillbaka sådär, det är ju skitjobbigt vet jag ju. Detta ledde till ett aggressionsutbrott, jag skrek och levde om och jag minns inte om Firfin tog tag i mig denna gång och höll fast mig, ingen aning, minns bara att jag skrek, var frustrerad över att inte kunna förklara min känsla och irritation över att någon annan krälar sig blodig som en slav för att jag själv inte orkar vissa saker.
Firfin fick inte lov att hämta min cykel, jag fick Theralen. Minns inte så mycket mer där, jag sov nog mest hela dagen fram till strax före 19:00 då jag gjorde mig hyffsat iordning och vi åkte buss in till stan, åt på MD och tog med min cykel hem.
Hemma spelade vi Yatzy och Firfin vann och sen la jag mig och somnade. Sov nog nästan hela natten. Minns inte när jag gick upp imorse. Klockan är väl cirka 13:00 vid det här laget iallafall.
Firfin sover fortfarande!!

Måste väl duscha och tvätta håret idag, fy fan vad jobbigt!! =P

Seriöst så var jag väldigt nära att vänta mig upp och ner och ta en sax och klippa av en bit av håret av två syften, slitna toppar och destruktivitet.

Min medicin är slut och jag bryr mig inte, det är skitsamma.
Tog nog halv dos i fredags och halv dos igår kväll. Jag skiter i den där medicinen, vad gör den för gott? Det gör fan ingenting så jag kan ju skita i att ta den, jag tänker inte ta den mer, men jag tänker ha kvar recepten minsann.

Får se vad dagen har att bjuda på, ett nytt raseriutbrott, massa ångest eller kanske rent av en gråtattack??

Mera choklad åt folket!! =9

Alone

Det gick bra på kursen idag, trots att det var drama! Helt otroligt att jag vågade göra det jag gjorde, fast vissa saker vägrade jag göra, som ljud och grimager och att prata. =P Men trots det så gick det rätt bra faktiskt, över min förväntan.
Jobbade med mitt självporträtt på eftermiddagen och blev väl i stort sett klar. Fick harmoni i kroppen när jag täckte hela självporträttet med tyll, det var liksom så rätt, så jag, att dölja mig bakom något, synas men samtidigt gömma mig.
Om jag inte ska lägga till en detalj runt en bild så är jag väl klar. Är väl hyffsat nöjd med resultatet.

Känner mig ensam och nervös för imorgon, nervös att komma i tid, att komma upp i tid så jag hinner göra mig iordning så pass att jag känner att jag kan vara nöjd. Skulle få krupp om jag inte hinner sminka mig!
Vet inte vad jag ska ha på mig.

Mitt boendestöd sa att det eventuellt ska snöa i helgen!! SNÖA I MITTEN AV MAJ, DET ÄR SKANDAL!! =P

Jag kommer säkert stressa som en gris imorgon. Får se till att klara av duschandet, tvättande av hår ikväll.
Ska jag ha mössa till kjolen och klänningen kanske? *skämt!*

Har nyss pratat med" O" i telefon, han ska på fotbollsträning och kunde inte komma och hälsa på.

Jag blir fan isolerad utan busskort! Inte orkar jag cykla runt hela Uppsala för att hälsa på vänner! Har inte världens bästa kondis och Carolinabacken är inte att leka med vill jag lova. =P

Känns som alla umgås och har trevligt utom jag, för jag sitter här hemma ensam.
Tur att boendestödet kommer hit 1-2 gånger i veckan iallafall.

Så fort det innebär ett bussbyte eller dyligt så kommer jag inte riktigt iväg någonstans om ingen pochar mig och följer med mig, men inte säkert jag ens då klarar av att ta mig iväg. =(
Nu är jag strandad med min cykel. Orkar cykla till och hem från stan, men inte mer än så.

Jag behöver lugn och tystnad, det är svårt det med, att få det uppfyllt. Borde jag gå med öronproppar? Har tänkt på det här med öronproppar i några månader nu känns det som, men inte har jag stoppat dem i öronen inte, nej då. Jag har ju en hel drös sånna, men in i öronen kommer de inte, dit kommer bara hörlurarna till min MP3 spelare som jag använder för att stänga av min omgivning, ovälkomna ljud och för att få styrka, men är det inte oartigt att sitta med hörlurar hos folk? JO! Öronproppar, är inte det också oartigt? Kanske inte om man bara har en i ena örat, fast då blir ljuden snea när de kommer in, det blir konstigt, fel och obehagligt. Man kanske kan ha båda? Nej, det känns så oartigt om man är i sällskap bland vänner.
Hur fan ska man bete sig då? Inte vet väl jag! Tycker jag ofta upplever av andra att jag betett/beter mig fel. =(

Jag borde ringa Firfin och se hur han mår och så.

Idag fick jag 4 brev postade! Hurra för mig liksom. Hämtade ut ett paket också innehållande Firfins födelsedagspresenter.

Kanske någon vill hälsa på mig och Firfin i helgen? Men det tycks vara så att när jag orkar, har lust att få besök/påhälsning, då kan ingen jag frågar, men när jag inte orkar, då tycks alla kunna och ha tid. Konstigt det där.
Jag är så bra på att träffa in fel dagar jämt. =(
Å andra sidan är jag ju inte helt ensam när Firfin är här och då känner jag inte samma behov av sällskap av andra. När jag är helt ensam vill jag inte vara ofrivilligt ensam, men så är det ju, speciellt nu när jag inte har busskort längre.

Ska nog duscha nu, fast jag orkar inte, men jag kommer väl inte orka mer om en stund heller så.

URK!! JAG ÄR BARA ETT STORT JÄVLA FEL; ETT STORT JÄVLA MISSTAG!!! Hur kul är det på en skala ...?!! Inte kul alls!!

Nej, jag borde väl inte ens umgås.

Nu ska jag tröstäta upp allt kaffebröd här, ok inte allt, då får jag ont i magen.

Firfin hade varit så gullig och bunkrat upp med massa kaffebröd så att jag hade det om jag skulle få besök, men vi får väl se om Kanelgömman kommer till nytta i helgen, men Kärleksmumsen tänker jag fan i mig äta upp, sådeso! Har redan ätit upp ett paket tidigare i veckan, samt att jag och Firfin ätit upp paketet med dammsugare och han har ätit upp halva paketet med mazariner.
Sen när kaffebrödet är slut så kommer plötsligt min vilja att få besök klaffa med mina vänners tid och ork att hälsa på mig, brukar kunna vara så också.
Ett svart oturs moln förföljer mig. Något ondsint försöker se till att ställa till det för mig hela tiden, det är den som sett till att jag tre gånger åkte till stan utan extra batteri och att batteriet tog slut i MP3 spelaren bara för det. Surt sa räven och bet sig i svansen. Vad fan betyder det?? Varför ska räven bita sig i svansen för att något smakar surt? För att det gör ont att bita sig själv i svansen och därmed fokusera på smärtan istället för på det sura?

Cykla

Idag cyklade jag till stan och hem.

Kursen gick bra idag, vi håller på med ett bildligt självporträtt.

Jag slipper Friskis & Svettis på fredag eftersom jag ska på skolavslutning i Wik. Undra vad jag ska ha för kläder på mig??!

Idag när jag satt och läste ur min bok "Jag och mina diagnoser" som en vän har skrivit, så dök det upp funderingar och ideer, bland annat så dök det upp en bild ide. Får se hur det blir med det.

Efter kursen idag så var jag in på Åhlens och kollade på pysselgrejer och hittade klistermärken som jag ska använda mig av på mitt självporträtt på kursen. Vi får fortsätta med projektet imorgon eftermiddag.

Imorgon eftermiddag har vi drama!!! Iiiik vad läskigt det kommer bli!! Jag kommer väl dö.

Jag är lite trött.

Ensamheten är närvarande inom mig och utanför mig.

Jag ska ta med svart tyll till kursen imorgon, jag ska ha det till mitt självporträtt.

Fan också, någon fågel har pickat massa på en av soppåsarna på ballkongen, så pass att det ligger lite matrester på påsen under. ÄCKLIGT!!!
Vill inte ta tag i det nu, kanske inte alls idag, även om jag vet att jag borde.
Dumma pippi!! =(

Jag pumpade min cykel på hemvägen.
Det är en stor ansträngning att få fart på cykeln, vilket väl har med min dåliga kondition att göra, det är också en stor ansträngning att cykla rakt, vet inte varför det är så svårt. Alla andra tycks kunna cykla rakt utan ansträngning.
Vad är det för fel på mig?
Jag har hela mitt liv inte kunnat veja för möbler, saker, jag har uselt bollsinne och är bland annat därför rädd för bollar, jag kan inte cykla rakt och det är skämmit. Jag cyklar som ett fyllo ju!! Jag är en trafikfara och jag vägrar ha hjälm!!

Varför har jag diagnoser? Alltså det är bra att jag har dem, eftersom jag lättare kan få rätt hjälp då och jag uppfyller ju de flesta av kriterierna för vardera diagnos, men ändock undrar jag varför jag har alla diagnoser, alltså varför har jag alla dessa symtom/kriterier? Vad blev fel, vart blev det fel, hur blev jag som jag är???
VARFÖR VARFÖR VARFÖR BLEV JAG SÅ SKADAD??!!
Vad hände mig? När, vart, hur hände allt?
När i livet blev jag vardera diagnos?
Varför är jag så svart, så trasig och varför gör allt så ont, varför är allt så skrämmande, varför är alla så skrämmande? Varför, varför, varför är jag som jag är, så rädd, så ensam och ser allt i svart/vitt? Varför blir det aldrig något av mig? Vad har framtiden åt mig, vad har den för plan för mig?
Vad har jag gjort för att bli som jag är? Vad gjorde jag för fel?
Det kan inte bara bero på det min mosters man gjorde mot mig under 10 år av mitt liv, det kan inte bero på att båda mina föräldrar är /var sjuka, det kan inte bero på den dåliga skoltiden då jag blev utstött, inte räknades, blev utfryst och valdes sist när vi skulle bilda två lag på gymnastiken, det kan inte bero på det en dagispersonal gjorde mot mig, eller idioten på stan eller en kompis pappa, det kan inte bero på att jag har svårt att läsa, hålla mig till raden och läser långsamt, det kan inte bero på att min pappa dog och att jag beskyller mig själv för att jag inte fanns där för honom och hjälpte honom.
Åhhh fan vad dum jag var, så svag jag var, vilken usel dotter jag var som inte fanns där för honom, såg till hans ekonomi, såg till att han fick i sig mat på rätt tider, dammsög och sparkade grannar i arslet om de kom och hade något klagomål gällande katterna. Hade jag funnit för pappa så hade han levat nu. Kontentan är att det var MITT fel att han dog. Vems annars?

Blått
Djur
Teknik
FN
Natur
Mat
Blend
Rättvisa
Intigritet
Kaffe
Omsorg
Musik
Böcker

Dessa saker är/var min pappa.
Det är 6 år sedan han dog nu.
Älskade lilla pappa.

Pappa accepterade mig som jag var, var stolt över mig precis som jag var. Pappa blev till och med glad när jag sa att jag var bisexuell!! Jag blev lite paff åt det, fast igentligen var det inte så konstigt heller att han blev det.
Jag har många likheter med pappa på gott och ont.
Gropen i hakan har jag till exempel ärvt av honom.

Jag borde scanna en bild av honom och skriva ut den och klistra fast bilden på mitt självporträtt. Jag vet inte hur man scannar och jag vet inte vart jag har någon bra bild. En bild kan jag väl hitta, men scanningen, jag vet ju inte hur man gör!! =/
Eller ska jag bara göra ett hjärta och skriva DADDY i det? Vet inte.

Känner inte för något alls just nu, inte mer än för att tröstäta choklad i min ensamhet och svarthet.

Måste låta bli att skära/rispa mig på armarna. Såren från senaste rispningarna har precis börjat blekna så pass att jag kan gå i kortarmat utan att det lyser röda streck. Igentligen skämms jag inte för ddet, men jag tror att andra kan känna sig illa till mods av det, känna sig obekväma och rädda eller nått sånnt, om inte annat kan det locka vissa att göra lika dant.

Börjar känna mig lite mer bekväm på kursen iallafall. Idag vågade jag fråga en tjej i min grupp om hon kunde växla en guldtia. Jag behövde en femma till kaffeautomaten. Jag fick min femma och fem kronor. =)

Choklad

Tack kort

Idag tog jag 0,75 mg Theralen innan jag gick till kursen, i förebyggande syfte.

Första skrivuppgiften gick bra, jag fick sätta mig i ett eget rum och började skriva i stort sett på engång. Skrev väl 6 handskrivna A5 sidor som jag lämnade in till skrivläraren.
Andra uppgiften gick väl hyffsat ok, men den tredje uppgiften gick inte alls, satt mest och bara stirrade ut genom ett fönster.

På stan köpte jag en liten bukett blommor till lärarna på skolan, samt en T-shirt till Firfin.

Hemma så sov jag några timmar och efter det så skrev jag ut en bild där jag lämnade vitt utrymme som jag skrev ett par tack rader på. Efter det kom jag på att jag kanske skulle skicka med något jag skrivit, så jag letade fram en dikt som jag renskrev i datorn och skrev ut.

Har inte bestämt på vilket sätt jag ska överlämna detta på, om jag ska knacka på lärarnas dörr utifrån när jag kommer från bussen, eller om jag vågar ta med det in till skolan till klassrummet och överlämna det där.
Jag knackar nog på lärarnas dörr, eller om jag ska knata in till secreteraren/kuratorn Agneta och överlämna det?


Igårkväll skrev jag förresten en dikt. För det första har jag inte skrivit en dikt på nästan ett år och för det andra har jag ALDRIG skrivit in en dikt direkt i datorn, vilket jag gjorde.
Jag läste upp dikten för Firfin i mobilen och han tyckte den var väldigt bra. =)
Det är en väldigt SVART dikt.


Nu BORDE jag sova, ska ju till skolan imorgon.


Lilla Roy ligger här bredvid mig på soffan och han är lika söt som alltid. =)

Firfin jobbar på sin ringbrynja.


Förresten så var min vänsterfot helt uppsvullen i morse! Alltså den fot som jag stukade lilltån på i fredags kväll.
Jag skulle ta på mig ett par svarta skor, men det gick inte, så tog jag ett par andra svarta skor som jag visste var lite för stora, men det gick inte heller, till sist fick jag ta mina ljus turkosa/ljusblå skor som är mjuka och elastika, de funkade, men det var då på gränsen.
Nu har nog svullnaden lagt sig lite.

Haltar

Idag har jag sorterat in rena kläder in i garderoberna från tvättandet i fredags, jag har redigerat några bilder jag tog igår, rengjort tvättfatet och ett litet bord under som jag har lite grejer på och i nuläget tvättar jag, kläderna och sängkläderna är på tork nu, så jag ska hämta upp dem om cirka 30 minuter.

Jordgubbarna som Firfin köpte hem igår hade möglat!!! =( Hann äta upp nästan alla i ena asken. Fan vad trist att de möglade så fort! De borde nog stått i kylen, men hade aldrig trott att de skulle mögla så fort.

Min lägenhet är dugligt städad, men än finns det flera saker att ta tag i och det tänker jag inte göra idag.

Det går inte så fort för mig att gå fram och tillbaka till tvättstugan eftersom jag haltar fram och det stör mig.
Jag får se till att gå i tid till bussen imorgon till kursen.

Busskortet går ut på tisdag och jag har nog inte råd att fylla på det förrens veckan därpå.

Har beställt födelsedagspresenter till Firfin idag också, så de kommer väl kanske på tisdag.


Känner mig ensam här hemma i min dugligt städade boning, inte ens Roy är här, Firfin körde honom till mamma igår, eftersom jag har problem att gå.

Samma lilltå som jag stukade i förrgår har jag idag slagit i både i kontorsstolen och skrivbordet, men det var inte alls hårt så det gick bra, lite aj bara.

Nej om jag, mig själv och mitt ego skulle ta och fika lite.

Känner mig lite ensam faktiskt.

Undra just om jag ska åka båt med skolan till Skokloster på torsdag? Undra om några i min klass ska åka, för om ingen ska med, så vad fan ska jag med dit att göra då? Visst, skulle kunna ta kameran med mig och gå på fotopromenad där borta, om det nu finns något där att fota.
Äta matsäck med mig själv och min kamera? Tragiskt det låter.
På båten, vart ska jag sitta då, helt själv vid ett bord med min kamera?
Alla lär väl sitta som gamar runt lärarna och "slåss" om uppmärksamheten, smöra, slicka arslen som man säger.
"M" i min klass ska inte med tyvärr, undra om "E" ska med eller "T" eller andra "M2"??
Jag ska till skolan för sista gången på tisdag. Ska köpa någon blomma och fixa ett kort att skriva något på som tack till lärarna. Tänkte lämna över det lite diskret, vill inte hamna i centrum, få blickar på mig.
På texstilen i onsdags erbjöd "J" att jag kunde slå ihop mig med 3:orna och lämna över något på avslutningen, men jag avböjde och dessutom vet jag inte om jag ska på avslutningen. Undra om "E", "T" eller "M2" ska dit? Vill inte bli helt ensam där, sitta helt ensam vid ett bord och äta avslutningsmiddag, sitta helt ensam på bussen dit och hem som någon utböling, konstig eremitkräfta. Vill inte vara ensam, men jag vill inte umgås med några andra än de i min klass eller lärarna. Kan ju ta med en bok och sitta och läsa på bussen, nej bussen är väl inget problem, har ju böcker och MP3-spelare.

Måste hämta tvätten nu, får ta min fika efter det.

Jag är så rädd för människor numer och det blir bara värre och värre och det skrämmer mig, för jag har inte gjort något för att åstadkomma det. =( Vart kommer det sluta?

Lilltån

Gårdagen var inte bra och det dåliga började redan på morgonen.

Missade bussen och fick kila upp efter cykelnyckeln och cykla till stan.
Nästan framme i stan tog batteriet slut i MP3 spelaren och då fick jag sota för att jag övervägt att inte ta med ett färskt batteri.
På kursen när vi skulle ha bild, vi skulle alla måla på ett STORT papper fastklistrat på golvet och det innebar utlämning och interaktion med de andra, vilket gav mig ångest och jag kilade ut och var på gränsen till gråt. Gick in efter cirka 15 minuter och målade lite (efter att ha blivit övertalad av min mentor).
På eftermiddagen fick vi måla våra egna namnskyltar till våra boxar ooch det gjorde jag, men det var jobbigt att sätta upp den på lådan, kändes så utelämnande och jag var inte så nöjd med min skylt heller.
När jag kom hem så grät jag, dunkade huvudet mot dörrar och möbler och satt med en kniv i handen och övervägda att göra något mer dumt, men lät bli. Vid 16 kom boendestödet och vi pratade lite om dagen innan vi satte igång med tvätt, apoteksbesök och utgång med hunden.
När jag kom upp med den rena tvätten och skulle in i sovrummet för att vila, då slog jag i lilltån i något bords eller stols -ben, slog i det hårt och det gjorde jävligt ont, men jag tänkte att det skulle gå över.
Efter att ha vilat några timmar så insåg jag att jag fortfarande hade så ont i tån att jag inte kunde stöja knappt alls på foten och det gjorde det omöjligt att gå ut på kvällsrundan med hunden (Roy). Firfin lånade sin mors bil och åkte hit efter jobbet och gick ut med Roy vid 5 imorse. Just nu sover han.

Måste sms:a mamma idag och be om att Roy får komma dit vid lunch. Vi får försöka hinna ta mig till akuten i samma veva som Roy åker till mor. De måste titta på lilltån, risken finns att jag fått en spricka eller brutit den. Jag har den lindad sedan igår. Eftersom jag inte kan knappt stödja på foten utan att det gör jävligt ont, så måste jag ha kryckor och jag hoppas de kan skaka fram ett par sånna på akuten och jag hoppas att jag kan få sjukresa hem.
Jag har inte råd med taxi. =(

Nu ska jag vila lite till innan jag måste göra mig iordning.
Hade velat duscha idag, men jag har ingen plaststol, eller jo det har jag ju, jag har lånade plaststolar här. Som om det inte vore tillräckligt bökigt att duscha redan innan!=P


13:00
Har duschat och ätit frukost, dock inte ätit medicinen ännu. Firfin har åkt till mamma med Roy.

Före duschen så kunde jag knappt alls stödja på vänster fot, men efter duschen och fortfarande så kan jag stödja mer och linka/halta fram, men tar gärna stöd av möbler för att avlasta.
Firfin har smort in tån med Algesal (smärtlindrande salva) och jag har ingen linda runt tårna/foten längre, inte ens en tejpbit runt lilltån och den bredvid.
Jag väntar med akuten, det kanske läks av sig själv, det är nog inte brutet iallafall. Det skulle kunna vara en stukning eller en spricka, fast det är kanske en stukning och det läker.
Vill inte till akuten i onödan.

Kan tyvärr inte gå så många meter utan något stöd, så jag kan inte åka iväg någonstans eller gå hem till en kompis. Jag får sitta här hemma tills på måndag, så får jag väl se om jag kan masa mig till kursen. Minns inte vad vi har för lektion, jo just ja, vi ska skriva och det är ju stillsamt.

Häktiskt

Idag var jag till skolan. Jag frågade matteläraren om jag fick jobba på mitt naturkunskapsarbete om oljeutsläpp och det fick jag. Det tog någon timma innan jag kom igång. Hann väl skriva 1/3 av arbetet idag och borde skriva klart det ikväll så jag kan lämna in det imorgon.
På lunchrastens sista halvtimma så skrev jag upp stödord och stödmeningar,  samt markerade ut de textbitar jag skulle läsa upp ur boken jag läst.
På svenskan läste jag upp klassrådsprotokollet och sen redovisade jag boken "super.naiv" som jag läste ut på bussen till skolan idag.

Efter skolan när jag gått av bussen och närmade mig min port så såg jag mitt boendestöd (hon var lite tidig), vi gick upp och sorterade högar, rena kläder som låg kvar i Ikeapåsarna sedan flera veckor sedan då vi senast tvättade och gången innan den. Hon dammsög medan jag fortsatte sortera och rensa bort grejer, fyllde 3 Ikea påsar med smutstvätt efter att även tagit bort sängkläderna. Jag har skakat vardagsrums mattan också. Vi fick mycket gjort, samt att vi bokade in några nya tider frammåt.
Boendestödet kommer på fredag 16:00 igen och precis den tiden lyckades jag få tvättid i tvättstugan! =)

Imorgon ska jag till traumaterapeuten, sen till skolan och ha engelska 1 h och eventuellt vara kvar på texstilen, fast bara för att få närvaro isåfall.
Efter skolan ska jag möta upp Firfin och vi ska köpa en present till "E" som fyller år imorgon. Vi får försöka komma dit till 16:30 eller 17:00. Så tidigt som möjligt. =)

Idag hade jag fått mail från "M" (fotografen) som ska fota mig till fotoboken, han kunde den 8:de denna vecka, d v s på torsdag och då kan jag med, så jag sa att den dagen gick bra, helst inte för sent, eftersom jag och Firfin ska till Attention och käka tårta 18:30.
Väntar svar från honom, om vilken tid och vilken plats. Jag sa att det var rätt mörkt i min lägenhet, så att det vore bäst att kanske fota ute. Hoppas det är fint väder på torsdag!
Nervöst!
När jag skrev mailet till "M" så kom jag på att jag inte anmält mig och Firfin till tårtkalaset på torsdag, så jag mailade Elisabeth och anmälde oss. =)

På fredag åker Firfin på jobb igen och kommer hem på måndag.
Jag har inget inbokat på lördag och söndag. Åhhh jag ska softa, slappa. Det blir jag och Roy hemma bara.
Oj pyttsan, då måste jag själv gå med honom till mamma på söndag.=P Jaja det får väl gå. Hoppas jag inte skriker åt någon på vägen dit eller dyligt. =/

Måste äta mer choklad och ladda för att skriva klart arbetet om oljeutsläpp, samt renskriva det! Man kan ju bli stressad för mindre ... =P

Jag dubbelkollade tiderna flera gånger som jag och boendestödet skrev upp idag, men nu är det glapp ändå, nu är det fortfarande en dag jag undrar över huruvida vi bokade in något på eller ej. Fasiken vad jag är förvirrad!!! =S

Choklad ...

Hypomani

Igårkväll flög jag runt här högt och lågt i flera timmar. Firfin sa till mig vid 22 eller vad det nu var, att varva ner så att jag skulle kunna somna, men jag fortsatte flyga runt som en galning högt och lågt fram till 00:00.
Vet inte om det var nervositeten för första dagen på kursen idag som framkallade denna hypomani igår kväll.
Det började med jakten på mina papper till skrivaren som jag visste fanns någonstans i någon påse, jag tänkte att de kunde stå i klädkammaren och väl där så började jag sortera ut kläder som jag inte kunde ha längre och la i påsar, vilket ledde till att jag kom på att jag skulle ta ner lådorna uppe på garderoberna med sommarskor och sommarjackor, så la jag vinterskor och vinterjackor i lådorna och ställde upp dem igen. Bland sommarjackor hittade jag 3 jackor att lägga i påsarna för kläder jag inte vill ha kvar, hittade även ett par sommarskor som jag tvättade och la ner i en av påsarna. Sen in i klädkammaren i jakt efter papperna och jag grävde ut påsar och sorterade bort en hel del som jag kastade, hittade några klädplagg som Firfin fick också. Jag flyttade om påsarna och fick mer utrymme, så jag ställde in massa nya grejer i köädkammaren för att slippa ha dem skräpandes i resten av lägenheten.
De där papperna hittade jag aldrig, men det gör inget, för idag kom jag på att jag här om dagen hade köpt ett pack med 500!

Idag kom jag flera timmar för tidigt till nya kursen, jag kom 09:00 fast vi började 13:00, hade liksom missat den informationen. Först gick jag och satte mig i ett rum på samma våning för att skriva på mitt naturkunskapsarbete, men jag hann bara sätta mig så kom jag på att jag skulle åka till skolan och få lite närvaro där.
Jag ringde sekreteraren på skolan och sa att jag skulle komma dit.

Jag visste att det var svenska i skolan, hela dagen, men blev osäker och förvirrad när läraren hälsade mig välkommen på engelska och på det så satt alla med vattenfärger och varsitt stort vitt paper framför mig.
Läraren berättade en liten historia om en flicka som gick till den vise mannen med en fjäril mellan sina kupade händer, denne vise man kunde förutspå framtiden, så den lilla flickan frågade om den vise mannen kunde veta om hon skulle krossa fjärilen mellan sina händer eller låta den flyga och den vise mannen sa att "det vet bara du min lilla flicka" och där var berättelsen slut. Vi skulle måla det vi kom att tänka på när vi hörde denna berättelse.
Jag målade en lucia. Jag hade tänkt mig den lilla flickan i någon ljus, oskuldsfull klänning och när jag i huvudet såg flickan trycka händerna mot varann när hon krossade fjärilen, så kom jag att tänka på llucia, så det fick bli det motivet, en lucia med  levande ljus i håret och mörkt, vågigt hår med bruna ögon.
Lärarinnan föreslog att vi kunde sätta upp dem i rummet, men jag vek ihop min och la ner i min väska.

Jag kom 5 minuter för sent till kursen, fast enligt min klocka kom jag prick, men jag var i vilket fall inte sist. Stolen bredvid "L" var ledig, så jag satte mig bredvid henne.
Det var en kille där som har gått på Uppsala folkhögskola, han slutade förra året. Blev lite paff att se honom där, fast jag hälsade aldrig på honom. Vi bytte inte ett ord i skolan, men han borde ju även känna igen mig från skolan.
Idag presenterade vi oss lite kort bara för varann och mentorerna pratade om kursen och schemat, vi fick scheman. Sist så delades det ut samtalstider, jag fick min tid redan imorse och fick en tid direkt efter kursens slut idag. Vi pratade i lite över en timme tror jag. Om två veckor blir det ytterligare ett nytt samtal.
Varje kursdeltagare har en egen mentor. Alla mentorer är oftast med under kursens aktiviteter.
På fredag har vi friskvård, vi ska till Friskis och svettis och få något gympapass där med någon sjukgymnast. Vi ska ha med oss gympakläder och duschgrejer.
Jag vill inte gympa eller duscha, men det är väl nyttigt med gympa, jag behöver väl det för att gå ner i vikt, så ok då, men duscha eller byta om med de andra det gör jag då INTE. Jag berättade på samtalet med min mentor idag att jag inte kan byta om eller duscha bland andra och hon sa att jag kunde göra det på Iris hadar istället.
Jag har inga gympakläder, men det ordnar sig nog på något vis.

Det gick ändock bra idag och jag lever fortfarande, fast jag är jävligt trött.

Tog förresten inte min medicin imorse, men jag tog morgonmedicinen när jag kom hem istället. =)

Jag borde skriva på mitt naturkunskapsarbete, men nej då, inte det och nu tänker jag dessutom lägga mig och vila en stund, för jag är trött efter dagens alla intryck.

Hade en vag tanke att åka hem till "H" efter kursen och samtalet, men tänkte att äsch, han har nog fullt upp, är upptagen på något vis eller har röjparty, ok inte röjparty, men full fart hemma.

Har sen jag kom hem ätit 2 dubbelnoughat och en hel påse Tutti frutti. Fy skäms på mig! =P

Jag tänker inte lära känna dem på kursen, inte ens de som kommer gå i samma grupp, jag vägrar, jag vill inte. Inte för att jag har något imot dem, har inte lärt känna dem, vet bara att de verkar vara sig själva, inga bimbon och modefreak TACK OCH LOV, men jag vill inte lära känna några, inte som vänner iallafall, inte ens som kompisar, endast som kurskamrater. Som om de nu skulle vilja lära känna en sån som mig, men ändå.

Ska dricka mera Pucko och vila och känna ensamheten komma över mig mer och mer, känna hur jag faller.
Ikväll kommer aldrig Firfin hem, inte imorgon heller. Han kommer på onsdag för eller eftermiddag, beror på hur trött han är ...

Han skulle hjälpt mig med naturkunskapen, men nu går ju inte det. Hade ingen jävla lust att hålla på med det igår. Förutom städning så sökte jag dumma saker på nätet, vilket Firfin såg när han kom hem, eftersom jag glömt det uppe, men jag vet inte vad han tyckte, om han blev besviken eller fundersam, misstänksam eller bara ingenting.

Oj nu ringer det!

Inte bra

Blev lite aggro på bussen från stan och hem, sen mådde jag väldigt dåligt och var gråtfärdig, men grät gjorde jag inte, jag bet ihop.
Är så stressad, allt känns meningslöst, jag ser inget hopp. Jag mår så dåligt och denna meningslöshet och brist på hopp gör att jag inte tar medicinen som jag ska varje dag.
Jag vet ju att jag borde ta den för att det möjligen skulle kunna göra livet bättre, men hoppet är så borta att jag inte tror på något längre.

Jag orkar inte må dåligt längre som jag sa til Firfin igår.

Känns som det närmar sig inläggning igen, vad jag nu ska dit att göra. Vad ska dom göra där, vad kan de göra och vad gör de igentligen??
Tycker det är så fruktansvärt jobbigt med människor omkring mig. Där på avdelningen måste jag sitta med de andra och äta, jag vill inte sitta med dem och äta, jag vill inte ens äta.

Jag åt igår och jag åt på valborg. Det känns som jag misslyckats så jävla mycket med kontrollen. I fortsättningen måste jag låta bli att äta.
Jag måste dra in på kalori intaget någonstans, jag kan inte dra in på godiset, så då blir det maten. Jag äter inte mindre godis för att jag äter mat.

Stress stress.
Måste lämna in naturkunskaps arbetet innan onsdag och jag har inte ens börjat.

Imorgon börjar kusen och jag vet inte om jag kommer klara av att ta mig dit ens.

Är SÅ trött.

Det blir Theralen ganska ofta numer. =(


Jag drömde en så väldigt bra dröm inatt, jag hade gjort något bra, hjälpt till med något bra, en tung sak och jag fick jobb på kolmorden och andra som jobbade där gick en visningsrunda med mig, det var bl a älgar och tigrar.
Tyvärr hade jag inte kameran med mig i drömmen, jag såg ett bra motiv på älgarna.
Men framförallt, jag hade hjölpt till med en tung, bra sak på kolmården. Det var innan visningsrundan, ett oväder och vi var ute med en speciell båt och jag hjälpte till att med ett rep dra in en stor eka. Jag vet inte hur tungt det är i verkligheten, men i drömmen var det en väldigt tung sak och vi var väl 2-3 stycken som drog in ekan och upp för en liten ramp på båten.
Jag var stolt över det, stolt över att ha hjälpt till med ekan och stolt över att få jobba på kolmården, få tillhöra personalen där, få möjligheten att guida turister och svara på deras frågor.
En besökare frågade mig på engelska angående en kapsyl hon givit till ett väldigt litet djur som tyckte väldigt mycket om kapsylen, men jag var ju ny och kunde inte svara, så hon som visade mig som gick srax bakom mig sa att djuret inte fick ha kvar kapsylen, eftersom det kunde skada sig på de vassa kanterna.

Det var evigheter sedan jag hade en bra dröm faktiskt och jag vet inte varför jag hade det. Förr hade jag kunnat svara på det.


Jag är SÅ trött!!


Idag ska Roy hem till sin mormor. Det blir väl Firfin som går dit med honom.

Ska försöka vila nu på soffan.

Dålig dag

Mått uselt nästan hela dagen.

Fick destruktiva impulser och denna gång skred det till verket. 
I´ve been a bad girl.
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl
I´ve been a bad girl

Gick oh la mig sedan och Firfin frågade om det fanns något han kunde göra och jag sa "nej, det skulle vara att ge mig theralen" och det gjorde han. Efter theralenet så har jag sovit i flera timmar.

Firfin har slipat en del på en av stolarna och håller på med det just nu.

Här om dagen köpte vi slipgrejer och färger till köksbordet och stolarna.

109 kr styck kostar färgpatronerna på  Clas Olsson till min skrivare. Den gula är totalt slut.
Även om jag skriver ut allt i svart nu så blir inte utskrifterna så bra, den gula har tydligen betydelse uppenbarligen. Bilderna blir blekare utan den gula.

Jag har inte sagt till Firfin att jag varit destruktiv, jag borde nog säga det. Kanske bättre att han får höra det av mig än att läsa det på min blogg.

Varför är jag så trött plötsligt? Kan det vara doshöjningen av Lyrika? Men jag har ju höjt flera gånger förut utan att bli utslagen. Vänta nu, åt inte jag + 75mg även imorse? Jag kanske har råkat höja för fort, eller vänta nu, jag skulle ju höja 150mg en vecka och sen 150mg till, så då stämmer ju allt, men det är en högre höjning än jag gjort tidigare, kanske är därför jag känner mig utslagen.
Jag kände mig ju utslagen och avtrubbad vid insättningen.

Imorgon lördag hoppas jag på att vara piggare så vi kan åka till stan och köpa en bläckpatron, behöver frimärken också. =P

Vi har fan lyssnat på Cardigans i flera timmar! Hon är bra, men flera timmar ... Det är inte så många låtar heller, så det börjar ju bli lite tjatigt nu då.

Har lite ont i magen och bör nog inte äta mer som kan göra att det gör mer ont. Kanske skulle göra i ordning en kopp med Varma koppen.

Vet att "L" ska börja på Iris hadar och igår fick jag höra att "J" ska på intervju där på torsdag, s¨hon börjar kanske också där. Det kanske rent av kommer vara flera som jag känner där?
På måndag börjar det. Usch, är så nervös.

På tisdag kommer boendestödet hit vid 16:00. Undra vad vi ska göra då, jag tror vi ska börja städa och sortera i lägenheten. Roy kommer ju vara hos mamma (sin mormor) och då är det nog ett bra tillfälle att passa på att stöka runt, städa upp här.
Undra hur det ska gå till, städandet alltså?

Undra om man känner att man börjar få stelkramp/blodförgifting? Inte för att jag tror att jag skulle få det, även om redskapet jag använde var lite rostig, men ändå, undrar liksom, det kom upp i huvudet.
Mamma har ju haft blodförgifting och hon blev jättesjuk, men det var väl inte stelkramp heller. Hmmm?

Mår lite illa, varför mår jag så?

Orkar inte skriva mer,känner mig spyfärdig.

RSS 2.0