Djurbilder och annat

(13:00)
Igår blev det lite ändrade dagsplaner, så jag och boendestödet handlade ingen mat, Firfin tyckte det var bättre att vi spenderade tiden med att gosa med och titta på djuren på 4H-gården. Det hade kommit fler lamm och de flesta hade blivit så pass stora att de fått släppas ut från sina BB-fållor. De sprang runt och var så söta och busiga. Vissa var trötta och låg och sov intill eller på sina mammor eller i något litet hörn i halmen.
Getterna har vuxit till sig en del och var mer lurviga.
Grisarna sov djupt och snarkade och drömde, hönorna trängdes i ett hörn med lä för blåsten i deras utehage och tupparna de gal så som tuppar gör. Ungtupparna sprang runt som falsksjungande ligister på hela gården.
Kossorna chillade och kalvarna busade runt och tog busiga språng och skutt.
Kaninerna de låg och chillade eller åt hö. Hästarna, ja de gjorde vad hästar gör bäst, nämligen äta och bara chilla.
En tupp var så vacker och ståtlig, han var nästan helt svart med glänsande fjäderdräkt och röd tuppkam. Han stoltserade fram sådär malligt och stolt som en ståtlig tupp kan göra.

Självklart tog jag några bilder på djuren, fast bara med mobiltelefonen. Det är lite olika skärpa på dem, vissa bilder som är mer oskärpta får vara med bara för att jag tyckte motivet blev roligt. Djur är tokiga små charmiga varelser.
 
 
 
 
 
 
När min tid med boendestödet nästan var slut så ringde Firfin mig och sa att han hyrt bil och var på väg till Gränby centrum för att handla och frågade om jag ville vara  med på det och det ville jag. Jag knatade iväg dit och vi handlade mat och matsäck till fikarasten på bågskyttet.
Jag kände mig trött, yrslig och hade lite huvudvärk och kände att jag behövde äta, så vi beslöt oss för att äta på foodcourten. Ja de har flera veganska alternativ där, så vi åt varsin vegansk gryta. Firfin åt en indisk gryta och jag åt en japansk gryta. Mycket gott och satt bra.
 
Detta åt jag.
 
 
 
Detta åt Firfin.
 
 
 
 
Sedan åkte vi hem. Jag blev beordradav Firfin att gå raka vägen från hallen till sängen för att vila ett tag innan det var dags att åka till bågskyttet ute på vichan. Ja för första gången skulle vi skjuta utomhus.
Ja jag bestämde mig för att åka med till bågskyttet. Jag var så nyfiken på hur banan utomhus såg ut och hurdet såg ut där banan var, hur miljön och naturen såg ut. Dessutom tänkte jag att utomhusskytte nog skulle passa mig bättre.
Bågskyttebanan är belägen nära en annan sorts skjutbana där jag tror de skjuter med gevär. Detsa pang pang pang hela tiden. Först tyckte jag det var lite obehagligt då jag asocierade till fyrverkerier, men jag kunde kanska snabbt få in i huvudet att det ju inte var fyrverkerier och det lugnade mig och jag vande mig vid pang-ljuden.
En instruktör tyckte jag skulle skjuta på tavlan som var på 20 meters avstånd, men jag som bara skjutit inomhus innan och då på högst 12 meters avstånd, vågade inte skjuta på 20 meters avstånd utomhus. Instruktören sa då  att jag kunde börja på 10 meters avstånd istället. Den måltavlan låg längst bort intill skogen och det var bara jag som skjöt på den, så jag slapp trängas med andra ochsamsas om tavlan.
Det var ovant att skjuta i blåst med jacka och vantar på sig, men när jag vant mig så gick det hyfsat bra ändå och jag fick in åtminstonde en pil helt mitt i prick.
När jag skjutit en liten stund på 10 meters avstånd så kom en instruktör och sa att det såg bra ut och tyckte att jag kunde gå över till 20 meters avstånd, men det ville inte jag, jag tyckte jag stod så bra där intill skogen där jag fick rå om måltavlan för mig själv. Ville hellre skjuta mig säker på den tavlan i lugn och ro än gå över till 20 meters, så jag stannade kvar där jag på min kant.
Det var som jag trodde mycket skönare och lugnare att skjuta pil utomhus, jag kunde lättare fokusera på skjutteknik och så än att hjärnan skulle upptas av oväden och massa rörelse omkring mig och folk omkring en.
Jag och Firfin intog vår matsäck utomhus inne i skogen istället för med de andra inne i stugan. Jag vågade inte sitta i stugan då jag var så rädd för hög ljudvolym, massa pladder och att sitta vid samma bord som flera mer eller mindre främmande människor. Dessutom rädd att någon skulle äta kött vid det bord vi skulle sitta. Kan inte sitta vid samma bord som någon som äter kött.
Har förresten kommit fram till att jag nog hellre vill gå över till en longbow och lära mig det och köpa en longbow. Just nu skjuter vi med en barebow recurv.
En instruktör som skjuter med longbow och visade sin fina longbow (som är gjord av fyra olika träslag), han sa att om man skjuter länge med barebow recurv så kan det vara svårt att gå över till att lära sig skjuta med longbow, så han verkade tycka att om det var longbow jag ville hålla på med så skulle jag gå över till det ganska snart.
Vi får se hur det blir med allt detta.
Jag slängs fram och tillbaka mellan olika viljor och känslor.
 
 
 
I dag den 25/4-2013 så är det tre månader sedan min älskade lillebror (marsvin) Lukas fick somna in. Han är saknad. Älskade och älskar honom. Jag hoppas han har det bra där han är nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0