Fågelmatning, vikingasmycken, kossor och får

Fredagen den 27/6 så träffade jag en nära vän i stan som var tillfälligt i Uppsala eftersom hen har flyttat från staden nyligen, vi gick och fikade på Tinget (ett ställe för människor som har kontakt med psykiatrin). Trevligt att få träffa "J" igen. "J" är en lojal och snäll vän och vi har aldrig bråkat om något och det känns skönt och tryggt. :)

Efter att jag umgåtts med "J" så gick jag till den nyligen färdigfixade dammen i stadsparken och Firfin som redan var i stan (han hade varit hos optikern) kom dit jag satt och när vi suttit några minuter och jag jag matat fåglarna lite med bröd från min Subway-macka som Firfin hade tagit med sig till mig så kom Firfin på att han skulle gå och köpa bröd till fåglarna så han knatade iväg och kom tillbaka efter en stund med en påse bröd så satt vi där och matade söta, bedårande, underbara små kajor, skrattmåsar och gräsänder. Trist dock att behöva säga till barn att sluta skrämma fåglarna. Ett barn jagade en flock änder i dammen med en lång pinne och mamman såg det men brydde sig inte för hon stod och prata i mobilen, ungefär som om det vore viktigare än att säga till sitt barn att sluta skrämma änderna. Jag blev förbannad, så förbannad att jag bad Firfin gå och säga till barnet för om jag skulle göra det så skulle det låta illa om man säger så ... Jag sa dock till två andra barn, en liten pojke som jag såg på kroppsspråket och ansiktsuttrycket att han tog sats för att skrämma ett gäng fåglar som var intill där jag och Firfin satt och jag sa "Skräm inte fåglarna bara" och han tittade på mig lite paff över att bli tillsagd av en främling och han lät bli att skrämma fåglarna. En liten stund senare kommer det en pappa och en liten pojke som är på väg att passera precis där vi sitter och matar fåglarna, han sträcker fram armarna och viftar med dem och säger "Försvinn era fåglar!" och då säger jag till honom "Men vi vill ha fåglarna, vi matar dem", pojken tittar paff på mig och slutar försöka skrämma iväg fåglarna och pappan bara tittar på mig och ler lite.
Kan inte föräldrar uppfostra sina barn, lära dem att respektera alla djur, lära dem att det inte alls är ok att skrämma fåglar någonstans, kan inte föräldrar säga till sina barn när de försöker skrämma fåglar så att inte vi andra ska behöva rycka in och säga till deras barn? Jag blir faktiskt arg. :(
Jag lyckades i alla fall lugna ner mig, eller det var nog fåglarnas förtjänst faktiskt, det var de som fick mig att lugna ner mig, de har den effekten på mig. Älskar dem.
Här kommer bilder från där vi satt och matade små hungriga, glupska fåglar. :)
 

Hemma blev det lite mys med Selene och sedan gav jag mig på att testa en metod man kan göra ett sorts vingasmycke med, jag gjorde bara en testsbit för att känna på hur det var och få kl'm på tekniken och så.
Här kommer ett par bilder.
 
Firfin började på ett smyckesprojekt han med men inte efter någon manual i boken tror jag utan han kom på något han vill testa att göra så här är början på hans smyckesprojekt.
 

Den 28/6 så gosade jag med vår lilla lurviga tös Eos och sedan gick jag och Firfin till fåren här i närområdet och gosade med fåren, men vi hittade på kossorna också så jag gosade lite med en kalv och klappade lite på en ko.
Här kommer bilder.
 
 
Efter gos med får och kossor så begav vi oss till Barista i Gränby centrum och åt en sallad. Det är så kul att vi har lyckats påverka Barista i Gränby centrum så att en jättetrevlig anställd tjej där har sett till att den sallad hon brukar göra till oss har blivit tillagd i menyn så att det ska finnats ett alternativ för veganer så att alla anställda där kan fixa den salladen om en vegan kommer och vill ha en sallad. :)
Här är salladen. Det bredvid är en sojachailatte.

På kvällen satt lilla Eos hos sin husse en stund medan hussen Firfin tittade på TV, säkert något program om vulkaner eller om rymden eller så.
Här är bild på Firfin och Eos.
 
Återkommer om gårdagen och dagen. ;)





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0