Djurbilder och annat

(13:00)
Igår blev det lite ändrade dagsplaner, så jag och boendestödet handlade ingen mat, Firfin tyckte det var bättre att vi spenderade tiden med att gosa med och titta på djuren på 4H-gården. Det hade kommit fler lamm och de flesta hade blivit så pass stora att de fått släppas ut från sina BB-fållor. De sprang runt och var så söta och busiga. Vissa var trötta och låg och sov intill eller på sina mammor eller i något litet hörn i halmen.
Getterna har vuxit till sig en del och var mer lurviga.
Grisarna sov djupt och snarkade och drömde, hönorna trängdes i ett hörn med lä för blåsten i deras utehage och tupparna de gal så som tuppar gör. Ungtupparna sprang runt som falsksjungande ligister på hela gården.
Kossorna chillade och kalvarna busade runt och tog busiga språng och skutt.
Kaninerna de låg och chillade eller åt hö. Hästarna, ja de gjorde vad hästar gör bäst, nämligen äta och bara chilla.
En tupp var så vacker och ståtlig, han var nästan helt svart med glänsande fjäderdräkt och röd tuppkam. Han stoltserade fram sådär malligt och stolt som en ståtlig tupp kan göra.

Självklart tog jag några bilder på djuren, fast bara med mobiltelefonen. Det är lite olika skärpa på dem, vissa bilder som är mer oskärpta får vara med bara för att jag tyckte motivet blev roligt. Djur är tokiga små charmiga varelser.
 
 
 
 
 
 
När min tid med boendestödet nästan var slut så ringde Firfin mig och sa att han hyrt bil och var på väg till Gränby centrum för att handla och frågade om jag ville vara  med på det och det ville jag. Jag knatade iväg dit och vi handlade mat och matsäck till fikarasten på bågskyttet.
Jag kände mig trött, yrslig och hade lite huvudvärk och kände att jag behövde äta, så vi beslöt oss för att äta på foodcourten. Ja de har flera veganska alternativ där, så vi åt varsin vegansk gryta. Firfin åt en indisk gryta och jag åt en japansk gryta. Mycket gott och satt bra.
 
Detta åt jag.
 
 
 
Detta åt Firfin.
 
 
 
 
Sedan åkte vi hem. Jag blev beordradav Firfin att gå raka vägen från hallen till sängen för att vila ett tag innan det var dags att åka till bågskyttet ute på vichan. Ja för första gången skulle vi skjuta utomhus.
Ja jag bestämde mig för att åka med till bågskyttet. Jag var så nyfiken på hur banan utomhus såg ut och hurdet såg ut där banan var, hur miljön och naturen såg ut. Dessutom tänkte jag att utomhusskytte nog skulle passa mig bättre.
Bågskyttebanan är belägen nära en annan sorts skjutbana där jag tror de skjuter med gevär. Detsa pang pang pang hela tiden. Först tyckte jag det var lite obehagligt då jag asocierade till fyrverkerier, men jag kunde kanska snabbt få in i huvudet att det ju inte var fyrverkerier och det lugnade mig och jag vande mig vid pang-ljuden.
En instruktör tyckte jag skulle skjuta på tavlan som var på 20 meters avstånd, men jag som bara skjutit inomhus innan och då på högst 12 meters avstånd, vågade inte skjuta på 20 meters avstånd utomhus. Instruktören sa då  att jag kunde börja på 10 meters avstånd istället. Den måltavlan låg längst bort intill skogen och det var bara jag som skjöt på den, så jag slapp trängas med andra ochsamsas om tavlan.
Det var ovant att skjuta i blåst med jacka och vantar på sig, men när jag vant mig så gick det hyfsat bra ändå och jag fick in åtminstonde en pil helt mitt i prick.
När jag skjutit en liten stund på 10 meters avstånd så kom en instruktör och sa att det såg bra ut och tyckte att jag kunde gå över till 20 meters avstånd, men det ville inte jag, jag tyckte jag stod så bra där intill skogen där jag fick rå om måltavlan för mig själv. Ville hellre skjuta mig säker på den tavlan i lugn och ro än gå över till 20 meters, så jag stannade kvar där jag på min kant.
Det var som jag trodde mycket skönare och lugnare att skjuta pil utomhus, jag kunde lättare fokusera på skjutteknik och så än att hjärnan skulle upptas av oväden och massa rörelse omkring mig och folk omkring en.
Jag och Firfin intog vår matsäck utomhus inne i skogen istället för med de andra inne i stugan. Jag vågade inte sitta i stugan då jag var så rädd för hög ljudvolym, massa pladder och att sitta vid samma bord som flera mer eller mindre främmande människor. Dessutom rädd att någon skulle äta kött vid det bord vi skulle sitta. Kan inte sitta vid samma bord som någon som äter kött.
Har förresten kommit fram till att jag nog hellre vill gå över till en longbow och lära mig det och köpa en longbow. Just nu skjuter vi med en barebow recurv.
En instruktör som skjuter med longbow och visade sin fina longbow (som är gjord av fyra olika träslag), han sa att om man skjuter länge med barebow recurv så kan det vara svårt att gå över till att lära sig skjuta med longbow, så han verkade tycka att om det var longbow jag ville hålla på med så skulle jag gå över till det ganska snart.
Vi får se hur det blir med allt detta.
Jag slängs fram och tillbaka mellan olika viljor och känslor.
 
 
 
I dag den 25/4-2013 så är det tre månader sedan min älskade lillebror (marsvin) Lukas fick somna in. Han är saknad. Älskade och älskar honom. Jag hoppas han har det bra där han är nu.

Bilder från mammas dator

Klockan är 3:50 och jag vaknade och gick upp vid 3 efter att ha sovit 2 högst tre timmar. Oftast när jag vaknar så måste jag gå upp och vara uppe en stund innan jag kan försöka sova igen.
 
Håller på att vänta på att ett videoklipp på Tyrande ska laddas upp färdigt på min flickr-sida från min mobiltelefon.
 
Jag nämnde i gårdagens inlägg att jag i förrgår kväll suttit och tittat på massa bilder från mammas dator, alltså bilder som jag nu ärvt efter mammas bortgång. Jag tänkte att jag skulle lägga upp några av dem här, men det är absolut förbjudet att stjäla någon av dem, man får ej låna, kopiera någon av bilderna, snälla respektera det. Men titta gärna. Vill dock heller inte ha någon spydig kommentar om någon bild, om nu någon skulle få för sig något sådant elakt.
Det är en blandning av bilder på min hund Roy som dog 8/7-2011, småbröder/småsystrar (marsvin och hundar) jag haft, råttor jag haft, gamla bilder på mig och ja lite av varje.
 
 
 
Detta är min lillasyter Ida (en dvärgschnauzer peppar&salt) som dog 2009, det år hon skulle fyllt 15 år. Hon var en helt underbar liten hund, väldigt snäll och gosig. Jag gick i min tonår tre hundkurser med henne, vardagslydnad, dressyr och agility. Jag tror hon vägde 2 kg när vi hämtade hem henne som valp, så liten plutt. Jag har kvar selen hon hade då.
Jag saknar henne mycket, jag älskade henne och älskar ju henne ännu, även om  hon inte är i livet längre.
 
Min hund Roy som dog 8/7-2012. Här ligger han och slappar i sitt favoritsoffhörn hos sin mormor (min mamma brukade få vara hundvakt då och då).
 
Roy var ute i järnvägsparken på promenad med sin mormor. 2004.
 
Mina småbröder Fridolf till vänster och Nappe till höger. De vandrade vidare för flera år sedan. Fina små killar.
 
Nappe.
 
Ida.
 
Fridolf, Nappe och Ida. Ida hette förresten Amanda i andranamn, något jag hade bestämt. Marsvinen tyckte om Ida och brukade springa till henne och gosa in sig i hennes päls.
 
Två bilder på mig från Halloween 2003. Här hade jag precis åkt buss in till stan för att lämna min hund Roy hos mamma, eftersom jag skulle iväg på Halloween-fest.
 
Ida i Fjällnora 2004.
 
Ida.
 
Min älskade, underbara, roliga, och charmiga Roy Fredrico. Saknar honom verkligen.
 
Två bilder på Zelda och Roy. Zelda tillhörde en av mammas personliga assistenter och Zelda brukade få vara med hos min mamma när hennes matte jobbade. Hon kom bra överens med både Roy och min lillasyster Ida.
 
Zelda, Ida och Roy busar runt i snön.
 
Jag och Roy.
 
Ida.
 
Ida och Roy slappar i solens värme. Soldyrkare.
 
Roy med sin fins scarf som det stod "Varning för matte" på. Total sanning, för ett ont ord om Roy och jag hade kunnat döda den personen.
 
Nappe med värsta söta nosen.
 
Idas tassar.
 
Två bilder på min lillebror Vesslan som vandrade vidare för flera år sedan.
 
Jag, Roy och Ida 2005. Jo jag var korthårig en tid, egentligen av misstag, råkade bränna sönder håret med för många blonderingar. Frisörens kommentar " Härreguuud det lossnar bara jag tar i det!". Det var ganska kul att vara korthårig ett tag, lätt att tvätta och färga håret var det och det torkade snabbt, nackdelen var att jag måste fixa med håret varje morgon och om jag tog någon tupplur under dagen eller så.
 
Tiger på hustaket och Nappe i huset.
 
Min råtta Rubin som vandrade vidare för många år sedan. Vacker liten kille. Han var väldigt ung på dessa två bilder.
 
Min lilla bitska men helt bedårande lilla hamster Nikita som vandrade vidare för många år sedan.
 
Min råtta Norpan när han var en liten bebis. Han vandrade vidare för många år sedan.
 
Jag.
 
 
Nej det får nog räcka med bilder från mammas dator sålänge, återkommer en annan dag med fler. Blir alldeles för många annars i blogginlägget tycker jag, vilket det kanske redan är.
 
Klockan är nu 6:20 och jag borde se till att få mer sömn om jag ska ha en chans att hantera denna dag utan gråt och aggressioner.
 
 
 
(10:40)
Vaknade 9:30 och gick upp och gjorde frukost som jag åt, gav marsvinen en bit gul paprika var, tände åt fiskarna och gav dem frukost.
 
Har läst Djurens rätts artikel om tåklippningsförsöken som blivit godkända av etiska nämnden i Stockholm och trots tusentals protester tänker KI ändå genomföra dessa plågsamma djuförsök. Det finns ett alternativ som är skonsammare för de möss och råttor de tänker göra detta grymma mot, men det kräver mer utrymme och är dyrare.
Utrymme och pengar ska inte etiska nämnden ta hänsyn till för det har staten tydligen bestämt och det är ju bra, men etiska nämnden har uppenbarligen struntat helt i det. Jag är ju emot djurförsök helt dock, tycker inte djuren ska behöva lida på grund av människors problem. De får hålla sig till att göra försök på cellodlingar i små plastaskar och göra försök på människor. Men nu är det ju så att försök görs på djur och då kan de väl åtminstonde göra det på det skonsammaste sättet och har de inte råd, ja men då har de inte råd och då får de låta bli helt tills de fått ihop tillräckligt med pengar. Djuren ska inte bli lidande för att forskarna har sparat ihop till för lite pengar.
Ni kan ju läsa artikeln själva här, men jag besparar mig otrevliga och spydiga påhopp och dåliga ursäkter. Det finns inga ursäkter i världen att komma med. Men ja här är länken i alla fall.
 
 
Till annat nu då.
Jag känner mig ganska mör, 5 timmars sömn uppdelat på två pass är ingenting för mig och dessutom jag haft sömnproblem i flera veckor nu, det är bara två gånger under alla dessa veckor då jag fått en enhetlig nattsömn, ena gången 8 timmar i sträck och andra gången 7 timmar i sträck, men även 8 timmar i sträck är otillräckligt för mig. Är så less på tröttheten och det är mycket svårare att hantera vardagliga problem och motgångar när man är trött.
 
Vet inte vad jag ska göra i dag, även om jag har massor att göra här hemma, men jag är tveksam till att jag kommer orka något alls. Risken finns att jag blir sittande i tystnaden och grubblar över all orättvisa, elakhet och kyla i världen och grubblar över hur mycket jag hatar livet.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kastrering av Måns!

Klockan är cirka 4 på morgonen och jag sitter vid datorn och är förkyld med halvtäppt näsa, innan jag tog Nasin var jag i stort sett heltäppt och snuvig. Ögonen känns så där förkylningsansträngda, trätta, lite svidande och svullna. På detta är jag för stunden lite hungrig och har lite halsbränna, så en tiidig frukost och en Novalukol kanske skulle sitta bra.
Hela familjen sover vad jag vet, till och med råttflickorna.
I dag är dagen då min lillebror (marsvin) Måns ska kastreras klockan 9 och jag är så nervös inför det, rädd att veterinären ska finna något som gör det olämpligt att söva honom och därmed kastrera honom eller att han inte ska överleva nedsövningen, det vore en mardröm.
Rädd för hur jag ska klara denna dag med min förkylning och att jag än så länge bara sovit cirka 4 timmar och väckarklockan står på 7 för att vi bör åka klockan 8.
Här kommer en bild på Måns och på den transportbur han kommer tillbringa mångar timmar i i dag gissar jag.
 
 
Igår hade jag boendestöd och vi röjde upp en del i arbetsrummet. I övrigt fick jag och Firfin annat gjort med som att skaka den provisoriska mattan i köket, sopa köksgolvet, slänga sopor, städ i ena akvariet, panta flaskor (gjorde Firfin medan jag hade boendestöd), ramat in och spikat upp tre tavlor i vardagsrummet, sopat under råttburen, råttburstäd, hämtat lånebil (gjorde Firfin själv medan jag satte igång tvättandet), tvättat fyra maskiner tvätt, förberett Måns transportbur och skrivit ett födelsedagskort till min kusin som fyller år i morgon. Vissa saker gjorde Firfin, vissa saker gjorde jag och vissa saker gjorde vi tillsammans.


Igår när jag vaknade så kände jag mig mer förkyld och hade även lite ont i halsen. Konstigt tycker ju jag då som varit förkyld i cirka 1 1/2 vecka redan, borde ju snarare vänt åt det friska hållet efter alla dessa dagar.

Usch vad jag är nervös inför denna! Tur i alla fall att Firfin köpt två energidrycker till mig som jag kan pigga upp mig med när det behövs.
 
För sju år sedan igår den 20/2, så var jag tydligen hos min dåvarande husläkare på Fålhagens vårdcentral kl 13:30. I dag 21/2 för sju år sedan (det vill säga 2006) så var jag tydligen först på möte hos min dåvarande arbetsgivare kl 9 för rehabiliteringsutredning och kl 11:40 var jag hos tandläkaren och fixade en profylaxskena.
Att jag vet dessa saker är för att jag igår hittade min kalender från 2006.




R.I.P Lukas

Vi var tvungna att besluta oss för att låta Lukas få somna in fredagen den 25/1-2013 efter en tids kamp mot sjukdom. Det var det bästa vi kunde göra för honom, det mest värdiga och etiska.
Han var otroligt snäll, söt, charmig och go min, Måns (marsvin) och Villes (hund som numer bor hos "min" yngsta moster) bror Lukas.
Han fyllde 4 år i början av November 2012.
Han och Måns flyttade hem till mig, Firfin och våra fyra råttflickor den 3/8-2012, dagen innan Lukas, Måns, Villes och min mamma gick bort.
Lukas var en överlevare, en kämpe som blommade upp till en modig liten kille som visste vad han ville ha och kämpade för det.
Lukas är mycket saknad, men jag hoppas han har det bra där han är nu. Han är nog hos vår mamma och mumsar godsaker som bladpersilja, gurka och morötter.

Vila i frid älskade lilla Lukas.

Här kommer videoklipp med Lukas.
https://www.youtube.com/watch?v=dN-Bl9gtmbk
https://www.youtube.com/watch?v=VeuYSTvuDhI
https://www.youtube.com/watch?v=5YSWmG1W8bk
https://www.youtube.com/watch?v=tZ5_9k2vRhU
https://www.youtube.com/watch?v=3r47wxsn34Q

Här kommer bilder på lilla Lukas.



Burit ner ärvda grejer

I dag har vi mest tagit det lugnt.
Ägnade nästan tre timmar åt att slå in yule/jul-klappar i förmiddags, sedan gjorde Firfin veganska pannkakor som vi åt till frunch. Jag gav Bactrim (Antibiotika) till Lukas (11:e dagen med det.), vilket som vanligt gick smidigt. Firfin fotade mig med Lukas, Lukas och en bild på Måns. Har även en bild med mig och Måns där Måns ligger på mig i soffan, det var Firfin som tog den bilden med min inte så bra videokamera.
Jag har redigerat några bilder (De Firfin tog med min systemkamera.) och på kvällen blev det av att bära ner tre kartonger och fem kassar/påsar med grejer (Jag ärvt av min bortgångna mamma) ner till källarförrådet.
Just det ja, Firfin gjorde åtta veganska, goda pajjer till mig igår, så jag inte ska svälta när han är borta och jobbar några dagar från och med i morgon måndag. Fotade såklart pajjerna.
Här kommer bilderna jag skrev om.











 

Min bror Lukas


Min bror Måns

foto2608 (MMS)

Min bror Måns


RSS 2.0